Liten

Ibland blir man väldigt, väldigt liten.

Dödsfallsbeskedet på jobbet igår manade fram demonerna ur sina skrymslen. Jag vill inte umgås med mina demoner, jag är klar med dem. De måste förstå det.

Sluta bråka med mig! Jag har viktigare saker att ägna mig åt.

De fega kräken kryper alltid fram på kvällskvisten och roar sig på min bekostnad hela natten, då jag är som svagast.

Jag behöver sova!
Är det så svårt att förstå? Behöver sömnen för att kunna tänka klart, jobba, leva och njuta de ljusa stunderna.

Jag kommer att vinna!
Jag är starkare än er, vare sig ni vill förstå det eller inte. Jag vet vad ni vill, era fega kräk, men det blir aldrig som ni vill.
Inte en droppe, vilka besked jag än kommer mötas av idag.
Så det så!

Nu kommer jag strax träffa älskade Herr Myrkheimr, tryggheten, kärleken, den underbare.