söndag 31 oktober 2010
onsdag 27 oktober 2010
FINAL
En alldeles särdeles glad Fru Myrkheimr idag.
Att allt startade med finfika med sötDemonia bådade för en bra kväll, vilket det blev också.
Jajjemän!
Hammarby Fotboll är i FINAL i Svenska Cupen!
Vi tvålade till de Kalmaritiska Herrtrosorna med 6-5!
En fantastiskt underhållande, alldeles för spännande match, med dålig domare - åt båda håll - 2-0 överläge efter första, 2-2 i fulltid, mållösa förlängningsperioder, 5-5 efter fem lagda straffar, vi satte den sista och Herrtrosorna missade sista.
Linus Hallénius är dessutom nominerad till världens snyggaste mål, en av tio nominerade.
http://www.hammarbyfotboll.se/se/aktuellt/artiklar/?articleid=36263
Att allt startade med finfika med sötDemonia bådade för en bra kväll, vilket det blev också.
Jajjemän!
Hammarby Fotboll är i FINAL i Svenska Cupen!
Vi tvålade till de Kalmaritiska Herrtrosorna med 6-5!
En fantastiskt underhållande, alldeles för spännande match, med dålig domare - åt båda håll - 2-0 överläge efter första, 2-2 i fulltid, mållösa förlängningsperioder, 5-5 efter fem lagda straffar, vi satte den sista och Herrtrosorna missade sista.
Linus Hallénius är dessutom nominerad till världens snyggaste mål, en av tio nominerade.
http://www.hammarbyfotboll.se/se/aktuellt/artiklar/?articleid=36263
söndag 24 oktober 2010
Minnesmästarförsök, oktober
Nu är det minnesmästarförsök här, har inte helt koll på det där med kronologi just nu, men vad jag minns kommer att petas ner i en salig röra.
The Kiosk - R.I.P
Så började den senaste månaden. Vi tog farväl av The Kiosk och Mosebacke- Etablissemang, en 40årig institution gick i graven, och en från denna sommar. Det kommer bli djupt saknade inrättningar. Riksteatern kommer knappast ge alternativscenen i Stockholm samma möjligheter att spela. Riksteatern är hycklare! Så. Nog om de äcklen. Över till det viktiga, The Kiosk.
The Kiosk drevs av Kioskface. Han serverade maltbrygder från allehanda småbryggerier i Svedala och utomdala. Mycket uppskattat bland entusiasterna, kaffet och damcyklarna likaså. Eller var det mest sällskapet för oss som intog de senarenämnda dryckerna. Det var det med största säkerhet, då dessa dyrköpta brygder inte intogs för att framkalla brakfyllor, bara njutning. Trevligt folk var där också, på min ära.
Avslutningskvällen för dessa båda företogs den 26 september, där träffade vi Skägget och hans höggravida och fina Blomma, Vain och Karlstad, samt många andra fina. Mycket trevligt, älskade Herr Myrkheimr var on the top - han var bokstavligen på The Tak of the Kiosk och verkade alldeles osedvanligt glad för detta.
Helgen innan kryssningen
Vi träffade ju Skägget och hans jättegravida vackra Blomma och Ume för ett tag sen när vi hjälpte till att flytta några Vain och Karlstad ner en våning också, och vi fortsatte sedermera kvällen på Copperfields, där Hr Rockstar är husDJ. Trevligt, Herr Sjöman ock Taxi tittade också förbi.
Hon var så fin, Blomma!
Bortflugna veckor
har det varit efter detta, nån match då och då, mest jobb och tidiga kvällar.
Just ja, Lilla Eld och Den bestämda tittade förbi en söndag också, tror det till och med var dagen efter nedflyttningen av Vain. Mycket roligt. Herr Myrkheimr och Lilla Eld hade jätteroligt, tvättade och lekte i en park och var allmänt bästisar, trots att de bara mötts en gång tidigare. Hon är en retsticka också, denna lilla dam på 2.5, hon fick för sig att retas med Herr Myrkheimr och kallade honom "Pappa". Han såg skräckslagen ut. När de gick fick vi en varsin stor puss och kram. Oj vad rörda vi blev, båda två.
Sen har veckan bara flygit förbi med tisdagsspelning och jobb och total utmattning om kvällarna. Nån fika med allra bästa vännen Den Långe har också hunnits med.
Tisdagsspelningen
Vi såg hela Sahg och Enslaved, och avvek fyra-fem låtar in på Dimmu Borgir. Om Dimmu kan jag inte uttala mig, det vore orättvist, men de verkade OK.
Sahg var min behållning för kvällen - så sjukt bra!
Enslaved levererade som vanligt. Riktigt bra.
Kommer alltid ha full respekt för dem efter deras framträdande som de genomförde för några år sen på Infernofestival då trummisens pedaler stals när de gjorde load-in, han fick låna ett par - det är jättesvårt att spela på någon annans trumpedaler - och lyckades bra med det. Efter ett tag på Oslogiget började det brinna i en medhörningsmonitor, en security fick hjärnsläpp och bäörjade hälla vatten i elektroniken. Tack och lov rusade den kvinnliga scenchefen fram, nitade honom och kvävde elden med handdukar istället. Proffsiga som de är, fortsatte de giget och gjorde det himla bra!
Svamputflykt
gjorde jag vid nåt tillfälle med Snickeridamen, vi hittade ingen svamp, däremot coola träd. Mys!
Ikea
hanns också med, med målerskan, mycket angenäm fika och oshoppingrunda. Just det oshopping, vi shoppade inte.
Hela tiden har jag njutit vardagen i den Magiska Tårtan
The Kiosk - R.I.P
Så började den senaste månaden. Vi tog farväl av The Kiosk och Mosebacke- Etablissemang, en 40årig institution gick i graven, och en från denna sommar. Det kommer bli djupt saknade inrättningar. Riksteatern kommer knappast ge alternativscenen i Stockholm samma möjligheter att spela. Riksteatern är hycklare! Så. Nog om de äcklen. Över till det viktiga, The Kiosk.
The Kiosk drevs av Kioskface. Han serverade maltbrygder från allehanda småbryggerier i Svedala och utomdala. Mycket uppskattat bland entusiasterna, kaffet och damcyklarna likaså. Eller var det mest sällskapet för oss som intog de senarenämnda dryckerna. Det var det med största säkerhet, då dessa dyrköpta brygder inte intogs för att framkalla brakfyllor, bara njutning. Trevligt folk var där också, på min ära.
Avslutningskvällen för dessa båda företogs den 26 september, där träffade vi Skägget och hans höggravida och fina Blomma, Vain och Karlstad, samt många andra fina. Mycket trevligt, älskade Herr Myrkheimr var on the top - han var bokstavligen på The Tak of the Kiosk och verkade alldeles osedvanligt glad för detta.
Helgen innan kryssningen
Vi träffade ju Skägget och hans jättegravida vackra Blomma och Ume för ett tag sen när vi hjälpte till att flytta några Vain och Karlstad ner en våning också, och vi fortsatte sedermera kvällen på Copperfields, där Hr Rockstar är husDJ. Trevligt, Herr Sjöman ock Taxi tittade också förbi.
Hon var så fin, Blomma!
Bortflugna veckor
har det varit efter detta, nån match då och då, mest jobb och tidiga kvällar.
Just ja, Lilla Eld och Den bestämda tittade förbi en söndag också, tror det till och med var dagen efter nedflyttningen av Vain. Mycket roligt. Herr Myrkheimr och Lilla Eld hade jätteroligt, tvättade och lekte i en park och var allmänt bästisar, trots att de bara mötts en gång tidigare. Hon är en retsticka också, denna lilla dam på 2.5, hon fick för sig att retas med Herr Myrkheimr och kallade honom "Pappa". Han såg skräckslagen ut. När de gick fick vi en varsin stor puss och kram. Oj vad rörda vi blev, båda två.
Sen har veckan bara flygit förbi med tisdagsspelning och jobb och total utmattning om kvällarna. Nån fika med allra bästa vännen Den Långe har också hunnits med.
Tisdagsspelningen
Vi såg hela Sahg och Enslaved, och avvek fyra-fem låtar in på Dimmu Borgir. Om Dimmu kan jag inte uttala mig, det vore orättvist, men de verkade OK.
Sahg var min behållning för kvällen - så sjukt bra!
Enslaved levererade som vanligt. Riktigt bra.
Kommer alltid ha full respekt för dem efter deras framträdande som de genomförde för några år sen på Infernofestival då trummisens pedaler stals när de gjorde load-in, han fick låna ett par - det är jättesvårt att spela på någon annans trumpedaler - och lyckades bra med det. Efter ett tag på Oslogiget började det brinna i en medhörningsmonitor, en security fick hjärnsläpp och bäörjade hälla vatten i elektroniken. Tack och lov rusade den kvinnliga scenchefen fram, nitade honom och kvävde elden med handdukar istället. Proffsiga som de är, fortsatte de giget och gjorde det himla bra!
Svamputflykt
gjorde jag vid nåt tillfälle med Snickeridamen, vi hittade ingen svamp, däremot coola träd. Mys!
Ikea
hanns också med, med målerskan, mycket angenäm fika och oshoppingrunda. Just det oshopping, vi shoppade inte.
Hela tiden har jag njutit vardagen i den Magiska Tårtan
lördag 23 oktober 2010
Lördag, fullmåne, fotboll och inflyttningsfest
Vaknade först 0700 men beslutade mig för att somna om, då jag har de i rubriken omnämnda sysslorna framför mig. Vaknade vid tio (?) och Älskade Herr Myrkheimr försåg mig med en kopp kaffe.
Ser fram emot den här dagen:
En riktig myslördag blir det
Kall men ändå varm, långa restider med ändå trevligt, mycket folk med några fina!
Hoppas älskade Herr Myrkheimr glömt bort Farstashopping och hellre spenderar de få timmarna som är kvar innan match med mig hemma i den Magiska Tårtan.
Ser fram emot den här dagen:
- Säsongshemmamatchavslutning för mitt älskade Hammarby på SöS
Det kommer bli kallt och uschligt, eftersom snön fått för sig att titta fram, men som vanligt finns det inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Där kommer vara fina vänner och andra på plats, och matchen gäller egentligen ingenting, bara få en vinst för att avsluta snyggt. - Inflyttningsfest långt norrut för en kär vän
Han har flytt Årsta för en villa i Åkersberga. Det blir en lång tur ut, men det blir astrevligt när vi väl kommer dit, eftersom de som kommer vara där är asgoa. - Fullmåne och inte gå ut på krogen är det bästa!
Man slipper alla idiotjävlar, eftersom de tydligen tror att de måste vistas ute och förpesta tillvaron för resten av mänskligheten. Vi har ju valt att umgås med bra folk inomhus på kvällningen.
En riktig myslördag blir det
Kall men ändå varm, långa restider med ändå trevligt, mycket folk med några fina!
Hoppas älskade Herr Myrkheimr glömt bort Farstashopping och hellre spenderar de få timmarna som är kvar innan match med mig hemma i den Magiska Tårtan.
tisdag 19 oktober 2010
Ett år
Idag har det gått ett år sen Pappa och mamma gick bort.
Idag är ingen bra dag.
Jag saknar dem faktiskt, hur komplicerat än allt varit.
Hoppas ni har det fint, Pappa och Mamma.
Idag är ingen bra dag.
Jag saknar dem faktiskt, hur komplicerat än allt varit.
Hoppas ni har det fint, Pappa och Mamma.
Pyssel och umgänge
Helgen som var och veckorna som varit före och efter kryssningen har inneburit en hel del
socialt umgänge, mys och pyssel
Mycket intensivt har det varit, så jag börjar med den senaste helgen och tar resten av veckorna i ett annat inlägg, där både spelningar och annat behandlas. Kanske.
I fredags
hade vi ordentlig myskväll, jag blev bjuden på middag av älskade Herr Myrkheimr på lokala haket Räven. Mycket angenämt. Vidare fortsattes kvällen med ett avsnitt av Oz. Igen. Mycket mysigt.
I lördags
for jag till Den Glada som har blivit med blomlökar, närmare bestämt 300 stycken. Vi satte igång och rensade och intensivplanterade, medan hon glatt berättade om planer för trädgården och senare gled vi in på lite allvarligare ämnen. En givande eftermiddag i finväder.
Kvällen spenderade jag nedbäddad i soffan. Min hjärna behövde visst lite vila efter de senaste veckornas arbete och fritid.
I söndags
for vi ut till Den Bestämda och hennes underbara Lilla Eld. En alldeles underbar liten bestämd dam på 2½ år, som alldeles bestämt bestämt sig för att hon gillar oss, allrahelst Herr Myrkheimr, och det visar hon med all önskvärd tydlighet. Hon hade väckt den Bestämda flera gånger och eklaterat att vi skulle komma Den bestämda och jag fikade och pratade, samt blev indragna i deras lekar.
Efter det for vi till Bjulekollektivet för lite angenämt häng och surr.
Igår, måndag
har jag fått ett av projekten jag diskuteras i våras i box!
Handdukar är sorterade efter storlek och linneskåp och byrå har rockerats lite på sitt innehåll - lakan och liknande är logiskt nog placerade i sängskåpen och handdukar i byrån, sorterat efter storlek, sådana som kan ges bort och sådana som kan användas som skur- eller meckardukar.
Så kom älskling hem ganska sent, och det var det bästa på hela dagen igår.
socialt umgänge, mys och pyssel
Mycket intensivt har det varit, så jag börjar med den senaste helgen och tar resten av veckorna i ett annat inlägg, där både spelningar och annat behandlas. Kanske.
I fredags
hade vi ordentlig myskväll, jag blev bjuden på middag av älskade Herr Myrkheimr på lokala haket Räven. Mycket angenämt. Vidare fortsattes kvällen med ett avsnitt av Oz. Igen. Mycket mysigt.
I lördags
for jag till Den Glada som har blivit med blomlökar, närmare bestämt 300 stycken. Vi satte igång och rensade och intensivplanterade, medan hon glatt berättade om planer för trädgården och senare gled vi in på lite allvarligare ämnen. En givande eftermiddag i finväder.
Kvällen spenderade jag nedbäddad i soffan. Min hjärna behövde visst lite vila efter de senaste veckornas arbete och fritid.
I söndags
for vi ut till Den Bestämda och hennes underbara Lilla Eld. En alldeles underbar liten bestämd dam på 2½ år, som alldeles bestämt bestämt sig för att hon gillar oss, allrahelst Herr Myrkheimr, och det visar hon med all önskvärd tydlighet. Hon hade väckt den Bestämda flera gånger och eklaterat att vi skulle komma Den bestämda och jag fikade och pratade, samt blev indragna i deras lekar.
Efter det for vi till Bjulekollektivet för lite angenämt häng och surr.
Igår, måndag
har jag fått ett av projekten jag diskuteras i våras i box!
Handdukar är sorterade efter storlek och linneskåp och byrå har rockerats lite på sitt innehåll - lakan och liknande är logiskt nog placerade i sängskåpen och handdukar i byrån, sorterat efter storlek, sådana som kan ges bort och sådana som kan användas som skur- eller meckardukar.
Så kom älskling hem ganska sent, och det var det bästa på hela dagen igår.
torsdag 14 oktober 2010
Goda vänner är viktiga
Hade ett fint samtal med en väninna igår och gav mig så mycket positiv energi att jag studsade runt resten av dagen och var allmänt glad.
Hon är en sån som ger positiv energi, som är lätt att tycka om, som är sig själv och en sån man träffar alltför sällan, och inte ofta nog, och hon sa samma sak till mig.
Samtalet var inte långt, men ärligt, och det var så skönt för hon och jag har ganska lika åsikter och lika erfarenheter av hur andra uppfattar oss och vi bryr oss lika lite.
En fika på tu eller flera man hand och ett par matcher ska vi försöka hinna med framöver.
Visst, vi ses lite överallt, både här och där, men det är det där pratandet vi aldrig riktigt hinner, och vi pratar bra när vi väl pratar.
Tänker på hur glad jag är för vänner som ger positiv energi, vare sig man träffar dem ofta eller (alltför) sällan.
Jag har en del sådana vänner och väninnor, men som jag sagt tidigare, jag hinner inte riktigt med dem. Jag försöker dock på olika sätt visa min uppskattning för dem när jag möter dem, eftersom de gör mig glad, och de ger mer tillbaka än de anar, genom sina blotta existenser.
Ska försöka bli ännu bättre på sånt, då jag mår bra av att de jag tycker om mår bra. En del är lättare för de bor fysiskt närmare, andra är ett telefonsamtal eller ett sms bort bara. Skall göra vad jag kan för att hålla mitt löfte och faktiskt visa min uppskattning för andra på ett bättre sätt.
Det kräver faktiskt inte mycket, och det ger mer tillbaka än man tror.
Jag var mycket bättre på det förut, men har tappat det lite, då jag det senaste året gått igenom lite personliga tragedier, som till exempel mina föräldrars bortgång, och har kanske haft ett lite truligt, inbundet sätt, men det är mitt sätt att behandla mina personliga demoner.
Har pausat allt annat för att vårda den lycka vi faktiskt har, jag och herr Myrkheimr.
Det som föranleder ovanstående diskurs
är väninnans och mina gemensamma erfarenheter, i det att en del verkar ha enorma problem med "våra personer" och är avundsjuka, baktalar oss och snackar skit, ljuger och hittar på historier, är långsinta utan orsak och kan inte unna oss den lycka vi på var sitt håll upplevt och gottar sig i eventuella motgångar vi haft.
Man får höra på omvägar om saker man "gjort" och blir anklagad för ditten och datten.
När man konfronterar en sån person sakligt - källan till historier, lögner och intriger - brukar den först inte förstå nånting, sen gråta, sen be om ursäkt för att sen gå vidare och hitta på nytt djävulskap mot nån annan. Vissa drar sig inte för att försöka gräva fram historier och pumpa en på info om vad som helst, bara för att, men den personen FÅR inget! Så det så!
Fattar inte att de orkar öda energi på sånt. Det är som att de verkar finna lycka i det - det konstiga är att det oftast samma individer som håller på mot oss, såna varken hon eller jag umgås med eller känner speciellt väl alternativt valt att sluta umgås med p.g.a tidigare incidenter.
Jag är också trött på skitsnack, och får jag höra nån börja negga om nån jag känner eller inte känner, säger jag ifrån och får ofta fan för att jag faktiskt anser skitsnackarna ha fel.
Jag vill inte höra skit om andra, allraminst de jag tycker om och anser vara mina vänner!
Man måste inte leva upp till nån konstig image,
vara den bilden andra har av en, tro på den bild andra inbillat sig att man är och försöka vara den personen, lyssna på skvaller och baktaleri, vara långsint eller ljuga ihop historier för att ha vänner.
Det räcker att vara ärlig och sig själv, ha acceptans för andra människor, hur de är och vad de är utifrån deras egna förutsättningar.
Om andra inte kan acceptera en för den man är, kan de fortsätta leva sina små liv, men helst borta från mig.
Att unna andra lycka, ger egen lycka
Hon är en sån som ger positiv energi, som är lätt att tycka om, som är sig själv och en sån man träffar alltför sällan, och inte ofta nog, och hon sa samma sak till mig.
Samtalet var inte långt, men ärligt, och det var så skönt för hon och jag har ganska lika åsikter och lika erfarenheter av hur andra uppfattar oss och vi bryr oss lika lite.
En fika på tu eller flera man hand och ett par matcher ska vi försöka hinna med framöver.
Visst, vi ses lite överallt, både här och där, men det är det där pratandet vi aldrig riktigt hinner, och vi pratar bra när vi väl pratar.
Tänker på hur glad jag är för vänner som ger positiv energi, vare sig man träffar dem ofta eller (alltför) sällan.
Jag har en del sådana vänner och väninnor, men som jag sagt tidigare, jag hinner inte riktigt med dem. Jag försöker dock på olika sätt visa min uppskattning för dem när jag möter dem, eftersom de gör mig glad, och de ger mer tillbaka än de anar, genom sina blotta existenser.
Ska försöka bli ännu bättre på sånt, då jag mår bra av att de jag tycker om mår bra. En del är lättare för de bor fysiskt närmare, andra är ett telefonsamtal eller ett sms bort bara. Skall göra vad jag kan för att hålla mitt löfte och faktiskt visa min uppskattning för andra på ett bättre sätt.
Det kräver faktiskt inte mycket, och det ger mer tillbaka än man tror.
Jag var mycket bättre på det förut, men har tappat det lite, då jag det senaste året gått igenom lite personliga tragedier, som till exempel mina föräldrars bortgång, och har kanske haft ett lite truligt, inbundet sätt, men det är mitt sätt att behandla mina personliga demoner.
Har pausat allt annat för att vårda den lycka vi faktiskt har, jag och herr Myrkheimr.
Det som föranleder ovanstående diskurs
är väninnans och mina gemensamma erfarenheter, i det att en del verkar ha enorma problem med "våra personer" och är avundsjuka, baktalar oss och snackar skit, ljuger och hittar på historier, är långsinta utan orsak och kan inte unna oss den lycka vi på var sitt håll upplevt och gottar sig i eventuella motgångar vi haft.
Man får höra på omvägar om saker man "gjort" och blir anklagad för ditten och datten.
När man konfronterar en sån person sakligt - källan till historier, lögner och intriger - brukar den först inte förstå nånting, sen gråta, sen be om ursäkt för att sen gå vidare och hitta på nytt djävulskap mot nån annan. Vissa drar sig inte för att försöka gräva fram historier och pumpa en på info om vad som helst, bara för att, men den personen FÅR inget! Så det så!
Fattar inte att de orkar öda energi på sånt. Det är som att de verkar finna lycka i det - det konstiga är att det oftast samma individer som håller på mot oss, såna varken hon eller jag umgås med eller känner speciellt väl alternativt valt att sluta umgås med p.g.a tidigare incidenter.
Jag är också trött på skitsnack, och får jag höra nån börja negga om nån jag känner eller inte känner, säger jag ifrån och får ofta fan för att jag faktiskt anser skitsnackarna ha fel.
Jag vill inte höra skit om andra, allraminst de jag tycker om och anser vara mina vänner!
Man måste inte leva upp till nån konstig image,
vara den bilden andra har av en, tro på den bild andra inbillat sig att man är och försöka vara den personen, lyssna på skvaller och baktaleri, vara långsint eller ljuga ihop historier för att ha vänner.
Det räcker att vara ärlig och sig själv, ha acceptans för andra människor, hur de är och vad de är utifrån deras egna förutsättningar.
Om andra inte kan acceptera en för den man är, kan de fortsätta leva sina små liv, men helst borta från mig.
Att unna andra lycka, ger egen lycka
lördag 9 oktober 2010
Sweden Rock-kryssningen
Så var det dags igen, ännu en musikresa avklarad, denna gång den andra till sjöss på mindre än en månad. Om vilka som skulle spela, hade jag ingen aning, förrän mailet med information om spelschemat kom, och lineupen gav mig antydningar att det skulle bli en del värt att se, och för mig var det alldeles perfekta speltider.
Nifelheim, Grand Magus och Tiamat
Dessa borgade för en av de bättre kryssningarna, både gällande lineup och besökare.
Det blev det, jag tror jag log från ögonblicket jag hämtade älskade Herr Myrkheimr på Skeppsbar, tills vi somnade i soffan igår efter en välbehövlig pizzamiddag.
Väl på terminalen möttes vi av idel glada och goa, väl trångt blev det i terminalbaren, så vi socialiserade utanför den istället. Hann prata med Dr Aor om att giga i Malmö, umgås med nära och kära och faktiskt trivas.
Det är alltid en liten knut i magen inför såna här resor, det är ju en stor spritflaska på öppet hav jag faktiskt kommer att befinna mig på och det sliter lite på psyket. Inte för att jag känt nåt sug de sista åren, men ändå, man vet aldrig när det dyker upp. Javisst, att beskåda hur folk faktiskt blir gör att man backar inombords från alla eventuella tankar på ett steg från den vita vägen. Kliva av vattenvagnen, eller vad de säger.
Petitesser.
Nu till det viktigaste - själva resan, upplevelserna, musiken, människorna.
Vi började med en dusch och ombyte, sen en kort tur till hyttfest med Herr Sjöman, Fransyskorna, Taxi och Crusher, lite taxfreeshopping och en Nifelheimcollegetröjemerchinköp, innan det blev dags för Nifelheim vilka levererade ett riktigt bra gig, trots att ljudet i början var lite utmanat.
Att hålla på att rapa upp låtar överlämnar jag med varm hand till andra, men de spelade en hel del favoriter.
Efter det blev det fikapaus i cafeterian där vi mötte Ryskan från Tysklandsresan.
Mycket trevlig paus från allt stim.
En Diotribut försiggick under tiden vi hade fullt upp med att socialisera, och det var väl ok bakgundsmusik, men jag känner lite att det nästan blev en parodi. Jag såg heller inget, dels för att jag inte orkade stå och dels för att jag inte kunde se pga längdmässig utmaning. Det var nog min egen personliga Diotribut - att vara för kort alltså.
Vi tog en tidig kväll och lade oss före två. Hann faktiskt nästan somna innan miffona i hytten brevid satte igång med Tina Turner och annat värdelöst på alltför hög volym - proppar hjälper mot det värsta oljudet. Prinsen sov som en klubbad oxe.
Jag vaknade på morgonen - nåja, klockan var faktiskt 1045 - av att jag var alldeles ensam, varpå jag messade älskling och han dyker upp med en kopp kaffe.
Han hade redan studsat runt i tre timmar.
Efter en halvliter kaffe eller mer kände magen att den behövde lite mat, och vi gick på Grill och käkade.
En alldeles fantastisk skogssvampspytt och en perfekt sur drink gjorde min mage alldeles lycklig. Herr Myrkheimrs val av Gorgonzolanåntingtortellini gjorde honom nöjd.
Grand Magus gjorde ett alldeles särdeles bra gig, en del kort blev det, sen jag fick tag på en fet GM-hoodie i small. Under tiden jag köpte tröjan övertygade vi en fjolla att köpa deras skiva där istället för på Ginza, då det är fördelaktigt för banden att man köper skivor på deras gig istället för att ge pengarna till internetbutikerna.
Tiamat var också jättebra.
Älskade Herr Myrkheimr var alldeles, alldeles... överlycklig. Så gott att se honom så glad!
Vi tog det lugnt och tittade lite på havet innan det blev dags att klättra upp till vår tvåmansdubbelsängshytt på nionde våningen för att sen ta oss ner till utgången för att så småningom gå av båten.
Under väntan hade jag ett fint samtal med en vän som insett att han kanske inte borde kröka när han klev av krogjobbet på kvällarna. Jag berömde honom för detta, och han sa att det var min nykterhet som fått honom tänka till på det. Mycket klokt av honom. Man har ju bara ett liv, och det bör ju inte tillbringas i ett ständigt töcken, kanske. Jag är iaf glad för honom.
Efter den trevliga taxiresan hem, ramlade vi ur alla grejer, beställde en pizza, tvättade bort allt båtdamm och somnade jätteskönt i soffan.
Idag, lördag, har tillbringats nästan helt vegeterande i Den Magiska Tårtan, ingen av oss ville göra nånting, vilket passar alldeles utmärkt.
Man gör alltför sällan absolut ingenting.
Har under dagen för mig själv konstaterat att det var alldeles särdeles många på denna tripp som jag tycker om sådär särskilt mycket, klart att några saknades, men mixen av människor var fantastiskt. Viss, det hade varit perfekt om Den Bestämda, Den Långe, Ume och Herr Kamp också varit med, men alla kan inte vara med jämt.
Att njuta av nuet är nödvändigt
Nifelheim, Grand Magus och Tiamat
Dessa borgade för en av de bättre kryssningarna, både gällande lineup och besökare.
Det blev det, jag tror jag log från ögonblicket jag hämtade älskade Herr Myrkheimr på Skeppsbar, tills vi somnade i soffan igår efter en välbehövlig pizzamiddag.
Väl på terminalen möttes vi av idel glada och goa, väl trångt blev det i terminalbaren, så vi socialiserade utanför den istället. Hann prata med Dr Aor om att giga i Malmö, umgås med nära och kära och faktiskt trivas.
Det är alltid en liten knut i magen inför såna här resor, det är ju en stor spritflaska på öppet hav jag faktiskt kommer att befinna mig på och det sliter lite på psyket. Inte för att jag känt nåt sug de sista åren, men ändå, man vet aldrig när det dyker upp. Javisst, att beskåda hur folk faktiskt blir gör att man backar inombords från alla eventuella tankar på ett steg från den vita vägen. Kliva av vattenvagnen, eller vad de säger.
Petitesser.
Nu till det viktigaste - själva resan, upplevelserna, musiken, människorna.
Vi började med en dusch och ombyte, sen en kort tur till hyttfest med Herr Sjöman, Fransyskorna, Taxi och Crusher, lite taxfreeshopping och en Nifelheimcollegetröjemerchinköp, innan det blev dags för Nifelheim vilka levererade ett riktigt bra gig, trots att ljudet i början var lite utmanat.
Att hålla på att rapa upp låtar överlämnar jag med varm hand till andra, men de spelade en hel del favoriter.
Efter det blev det fikapaus i cafeterian där vi mötte Ryskan från Tysklandsresan.
Mycket trevlig paus från allt stim.
En Diotribut försiggick under tiden vi hade fullt upp med att socialisera, och det var väl ok bakgundsmusik, men jag känner lite att det nästan blev en parodi. Jag såg heller inget, dels för att jag inte orkade stå och dels för att jag inte kunde se pga längdmässig utmaning. Det var nog min egen personliga Diotribut - att vara för kort alltså.
Vi tog en tidig kväll och lade oss före två. Hann faktiskt nästan somna innan miffona i hytten brevid satte igång med Tina Turner och annat värdelöst på alltför hög volym - proppar hjälper mot det värsta oljudet. Prinsen sov som en klubbad oxe.
Jag vaknade på morgonen - nåja, klockan var faktiskt 1045 - av att jag var alldeles ensam, varpå jag messade älskling och han dyker upp med en kopp kaffe.
Han hade redan studsat runt i tre timmar.
Efter en halvliter kaffe eller mer kände magen att den behövde lite mat, och vi gick på Grill och käkade.
En alldeles fantastisk skogssvampspytt och en perfekt sur drink gjorde min mage alldeles lycklig. Herr Myrkheimrs val av Gorgonzolanåntingtortellini gjorde honom nöjd.
Grand Magus gjorde ett alldeles särdeles bra gig, en del kort blev det, sen jag fick tag på en fet GM-hoodie i small. Under tiden jag köpte tröjan övertygade vi en fjolla att köpa deras skiva där istället för på Ginza, då det är fördelaktigt för banden att man köper skivor på deras gig istället för att ge pengarna till internetbutikerna.
Tiamat var också jättebra.
Älskade Herr Myrkheimr var alldeles, alldeles... överlycklig. Så gott att se honom så glad!
Vi tog det lugnt och tittade lite på havet innan det blev dags att klättra upp till vår tvåmansdubbelsängshytt på nionde våningen för att sen ta oss ner till utgången för att så småningom gå av båten.
Under väntan hade jag ett fint samtal med en vän som insett att han kanske inte borde kröka när han klev av krogjobbet på kvällarna. Jag berömde honom för detta, och han sa att det var min nykterhet som fått honom tänka till på det. Mycket klokt av honom. Man har ju bara ett liv, och det bör ju inte tillbringas i ett ständigt töcken, kanske. Jag är iaf glad för honom.
Efter den trevliga taxiresan hem, ramlade vi ur alla grejer, beställde en pizza, tvättade bort allt båtdamm och somnade jätteskönt i soffan.
Idag, lördag, har tillbringats nästan helt vegeterande i Den Magiska Tårtan, ingen av oss ville göra nånting, vilket passar alldeles utmärkt.
Man gör alltför sällan absolut ingenting.
Har under dagen för mig själv konstaterat att det var alldeles särdeles många på denna tripp som jag tycker om sådär särskilt mycket, klart att några saknades, men mixen av människor var fantastiskt. Viss, det hade varit perfekt om Den Bestämda, Den Långe, Ume och Herr Kamp också varit med, men alla kan inte vara med jämt.
Att njuta av nuet är nödvändigt
söndag 3 oktober 2010
Nån slags lite knäckigare äppelpaj
Fick finbesök sådär på söndagskvällen av Ume med Hr Kamp.
Jag ville bjussa på nåt gott och bli av med äpplen, och både äppelmängden minskade och gott blev det.
Nån slags lite knäckigare äppelpaj
Ingredienser
5-7 äpplen
150 g smält smör/1,25 dl culinesse
2 dl havregryn
2 dl vetemjöl
2 dl strösocker
½ dl grädde,visp- eller mellan-
½ dl sirap
½ tsk bakpulver
1/4 tsk vaniljsocker
½ tsk kardemumma
½ tsk kanel
Evt mandelspån/kross att strö på
Evt sesamfrön att strö i formen
Ugn: 175 grader i 25-30 min
Skala äpplena, medan jag rörde ihop smeten, la jag äpplena i en skål, spruttade på lite citron och spolade lite vatten över för att de inte skulle bli bruna.
Blanda ihop de torra ingredienserna, häll ner sirap, grädde och culinesse/smält smör.
Kärna ur och skiva äpplena.
Smörj och ströa en ugnsfast form
Lägg de skalade och skivade äpplena i en ugnsfast form.
Bred smeten över äpplena, strimla över sirap och eventuellt mandelspån/kross och grädda i 175° ca 25 -25 min.
Börja i nedre delen, kör sista fem-tio i mitten för att få färg.
Servera med he sôm e gôtt te.
Jag gör alltid lite extra smet, alltså lite mer än det som står. Jag tog en halv sats extra- alltså 3 dl där det står 2.
Självklart kan man äta bara smeten eftersom den är asgod, och byta äpplena mot vilket bär man vill, alternativt bara grädda pajsmeten, fast rabarber måste vara asgott.
Om experimentet med rivna äpplen blev gott, får man veta det senare. Då blandade jag lika mycket rivet som smet.
Jag ville bjussa på nåt gott och bli av med äpplen, och både äppelmängden minskade och gott blev det.
Nån slags lite knäckigare äppelpaj
Ingredienser
5-7 äpplen
150 g smält smör/1,25 dl culinesse
2 dl havregryn
2 dl vetemjöl
2 dl strösocker
½ dl grädde,visp- eller mellan-
½ dl sirap
½ tsk bakpulver
1/4 tsk vaniljsocker
½ tsk kardemumma
½ tsk kanel
Evt mandelspån/kross att strö på
Evt sesamfrön att strö i formen
Ugn: 175 grader i 25-30 min
Skala äpplena, medan jag rörde ihop smeten, la jag äpplena i en skål, spruttade på lite citron och spolade lite vatten över för att de inte skulle bli bruna.
Blanda ihop de torra ingredienserna, häll ner sirap, grädde och culinesse/smält smör.
Kärna ur och skiva äpplena.
Smörj och ströa en ugnsfast form
Lägg de skalade och skivade äpplena i en ugnsfast form.
Bred smeten över äpplena, strimla över sirap och eventuellt mandelspån/kross och grädda i 175° ca 25 -25 min.
Börja i nedre delen, kör sista fem-tio i mitten för att få färg.
Servera med he sôm e gôtt te.
Jag gör alltid lite extra smet, alltså lite mer än det som står. Jag tog en halv sats extra- alltså 3 dl där det står 2.
Självklart kan man äta bara smeten eftersom den är asgod, och byta äpplena mot vilket bär man vill, alternativt bara grädda pajsmeten, fast rabarber måste vara asgott.
Om experimentet med rivna äpplen blev gott, får man veta det senare. Då blandade jag lika mycket rivet som smet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)