Hela veckan efter Oslo har varit ganska produktiv här hemma och på jobbet.
Jobbet
Fick en del saker gjorda som det inte riktigt varit tid för på grund av annat som varit högre prioritet på, mycket positivt att få strukturera och göra klart gammalt som ligger i bakhuvudet hela tiden, sådant som borde göras men inte hunnits med.
Hemlängtan
Som vanligt, efter en vistelse "hemma i Oslo" får jag sjuk hemlängtan, inte lika illa som den brukar vara efter det här besöket eftersom vi ska tillbaka snart igen, men ändå, det är ett ställe jag rotat mig i och har en av mina bästa väninnor där. Gläder mig till nästa besök.
Datorköp
En liten laptop har jag köpt, en liten Lenovo Ideapad U160, 4G i minne 500 G hd. Visst, jag borde köpt en Mac, men det blir nästa köp. Detta är min första dator jag köpt privat, utan att köpa via jobb, sen jag köpte en Amiga. En liten extern cd-/dvd-brännare köpte jag till också. Mycket nöjd.
Födelsedagskalas
På HardRock Café firade vi Skógurálfur efter att jag köpt min lilla nya kompis, det var en bra kväll med bra mat och fina vänner närvarande. Målerskan, Barbasköns föräldrar, Skógurálfurs söner med flickvänner, den ena hade jag inte sett sen han var en meter lång. Jag hade jättetrevligt, tycker så bra om Skógurálfur.
Pyssel
Vet jag väl inte om jag kan kalla det, mer än att jag tillbringade en kväll med fix med nya lappisen. Älskade herr Myrkheimr satte upp hyllor, planerade och funderade över Snickerboa. Lite plock med annat än datorn blev det väl också, igår sydde jag till exempel en patch på lappisväskan och lagade en tröja. Lite plock har det väl varit, men inget nämnvärt.
Födelsedagskalas igen
På fredagen var vi på ett födelsedagskalas där vi träffade våra trevliga tyska vänner Tysk1 och Tysk2, Ryskan, Anusjka, Taxi, Kioskface och många andra. Hade en strålande kväll nästan hela kvällen.
Födelsedagsfest tre
Var på snabbvisit på födelsedagen för fina Josabeth en snabb sväng innan vi for till KGB. Trevligt.
Satanica
Succé.
Kioskface har öppnat en ny klubb, en klubb med inriktning på lite smalare (?) musik, om man med det menar musik som inte spelas på Bandit, Rockklassiker och de andra Guns'n'Roses/InFlames-ställena i stan.
Bra band.Bra kväll. Bra ställe.
El Camino var riktigt trevliga att höra live. Min bästa vän var där med sin nya kärlek, och många andra fina.
Jag är glad för Kioskface' och Stockholms livescens skull. KGB har världens bästa personal.
Livet är fint
Visar inlägg med etikett Den Långe. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Den Långe. Visa alla inlägg
måndag 31 januari 2011
Satanica och veckan innan
Etiketter:
Anusjka,
Barbasköns föräldrar,
Den Långe,
Glädje,
Hemlängtan,
Herr Myrkheimr,
Herr Sjöman,
Jobb,
Kioskface,
Kranförarn,
Kärlek,
Livet,
Lycka,
Målerskan,
Oslo,
Skógurálfur,
Spelning,
Värme
måndag 3 januari 2011
Avslutningen av 2010
Den blev fin
Jobbade till fem på torsdagen, en alldeles perfekt arbetsdag, med ganska skönt tempo, sådäralldelesmellandagslagomlunktempo.
På lunchen tog jag och Den Långe en kaffe och en snabb titt på Mio, där jag såg en lampa jag inbillat mig att vi behöver till Tårtan, men vid närmare eftertanke behövde vi den inte då stilen var alldeles fel.
Efter jobbet gick jag ända in till stan från Gamla Stan, smet förbi Cervera i korsningen Kungsgatan/Sveavägen där jag tänkt köpa en nyårspresent till älskade Herr Myrkheimr, men det jag tänkt köpa var slut (presenten köpte jag i Farsta, tidigare ombloggat), för att så trava ner till
Monks Café på Sveavägen.
Där hade Herr Myrkheimr suttit ett tag med Likrullaren, Vain och Karlstad, alla goa, söta och glada. Stället är mycket mysigt, men de serverar ju för bövelen inte kaffe, inte heller annat alkoholfritt än pistoldrycker. Det är en stor skam! Inte alla kan dricka de där lågalkoholalternativen som oftast smakar skit, dessutom. Nästa gång ska jag ringa och kräva att de laddar bryggaren!
Nåväl, kvällen var rolig, lugn och mycket trivsam, vi avslutade rätt tidigt, och for hem, jag behövde verkligen kolla av jobbmail och annat.
Nyårsafton
Planerna var, sen jag fick jouren, att stanna hemma och ta det lugnt. Mycket skönt att kunna skylla på jobb för att slippa hets att vara partyprisse. Herr Myrkheimr bestämde sig för att stanna hemma och mysa med mig, med en eventuell paus för att någon timme fara med Skägget och Blomma till Spånga på galej nån timme, och isåfall ta med sig Målerskan. Dock ändrades de planerna då härliga Vain och Karlstad blev inbjudna till oss på en lugn nyår.
Så kom Målerskan efter hon målat av sig lite, vi serverade nån slags pasta med nötytterfilépastasås och till mig nån slags quornfilépastasås. Mycket gott!
Det var så länge sen Målerskan var med, men när hon kom var det som igår. Två söta gåvor fick vi också, Myrke och Heimra. Underbart söta! De ska flankera Odjuret Från Hall.
Kvällen fortsatte vara mysig, jag hade skottat bort den mesta av snön från balkongen så vi alla skulle få plats vid tolvslaget. Vain och Karlstad förärade tårtan ett besök, vi pratade och hade det trevligt hela kvällen, festivalsommarplaner dryftades under genomlyssning av Motörhead och Impaled Nazarene. Vid tolvslaget rymdes vi alla på balkongen och beundrade fyrverkerierna som faktiskt syntes bra mot den beigevioletta himlen.
Tolvslaget pussades självklart in med Älskade Herr Myrkheimr.
Mycket angenäm avslutning av året och början av det nya!
Jobbade till fem på torsdagen, en alldeles perfekt arbetsdag, med ganska skönt tempo, sådäralldelesmellandagslagomlunktempo.
På lunchen tog jag och Den Långe en kaffe och en snabb titt på Mio, där jag såg en lampa jag inbillat mig att vi behöver till Tårtan, men vid närmare eftertanke behövde vi den inte då stilen var alldeles fel.
Efter jobbet gick jag ända in till stan från Gamla Stan, smet förbi Cervera i korsningen Kungsgatan/Sveavägen där jag tänkt köpa en nyårspresent till älskade Herr Myrkheimr, men det jag tänkt köpa var slut (presenten köpte jag i Farsta, tidigare ombloggat), för att så trava ner till
Monks Café på Sveavägen.
Där hade Herr Myrkheimr suttit ett tag med Likrullaren, Vain och Karlstad, alla goa, söta och glada. Stället är mycket mysigt, men de serverar ju för bövelen inte kaffe, inte heller annat alkoholfritt än pistoldrycker. Det är en stor skam! Inte alla kan dricka de där lågalkoholalternativen som oftast smakar skit, dessutom. Nästa gång ska jag ringa och kräva att de laddar bryggaren!
Nåväl, kvällen var rolig, lugn och mycket trivsam, vi avslutade rätt tidigt, och for hem, jag behövde verkligen kolla av jobbmail och annat.
Nyårsafton
Planerna var, sen jag fick jouren, att stanna hemma och ta det lugnt. Mycket skönt att kunna skylla på jobb för att slippa hets att vara partyprisse. Herr Myrkheimr bestämde sig för att stanna hemma och mysa med mig, med en eventuell paus för att någon timme fara med Skägget och Blomma till Spånga på galej nån timme, och isåfall ta med sig Målerskan. Dock ändrades de planerna då härliga Vain och Karlstad blev inbjudna till oss på en lugn nyår.
Så kom Målerskan efter hon målat av sig lite, vi serverade nån slags pasta med nötytterfilépastasås och till mig nån slags quornfilépastasås. Mycket gott!
Det var så länge sen Målerskan var med, men när hon kom var det som igår. Två söta gåvor fick vi också, Myrke och Heimra. Underbart söta! De ska flankera Odjuret Från Hall.
Kvällen fortsatte vara mysig, jag hade skottat bort den mesta av snön från balkongen så vi alla skulle få plats vid tolvslaget. Vain och Karlstad förärade tårtan ett besök, vi pratade och hade det trevligt hela kvällen, festivalsommarplaner dryftades under genomlyssning av Motörhead och Impaled Nazarene. Vid tolvslaget rymdes vi alla på balkongen och beundrade fyrverkerierna som faktiskt syntes bra mot den beigevioletta himlen.
Tolvslaget pussades självklart in med Älskade Herr Myrkheimr.
Mycket angenäm avslutning av året och början av det nya!
Etiketter:
Den Långe,
Den Magiska Tårtan,
Herr Myrkheimr,
Karlstad,
Kärlek,
Likrullaren,
Mat,
Musik,
Målerskan,
Njuta,
Vain,
Vänner,
Värme
lördag 25 december 2010
Överlevnad
Svårt att sätta en bra titel på ett inlägg när det handlar om överlevnad.
Inte överlevnadsövningar och SJ-resande, snarare att klara sig igenom veckorna före jul och själva julen.
Jag tycker - och har tyckt länge - att den verkligen har blivit helt skev.
Uppenbarligen handlar det inte om att fira en vinterhögtid med umgänge och att sommaren är på ingång, utan att man ska hetsa och kommersialisera allt, det ska flängas och rännas, handlas, slitas och dras i, kastas martyrdustar så andra får dåligt samvete för att man inte kan uppfylla allt alla förväntar av en.
Nej, fy för bövelen, jag gillar verkligen inte det skeva midvinterhögtiden har blivit.
Ångesten jag har haft sen jag var liten har faktiskt dämpats lite vartefter, men den finns där. Usch. En del av ångesten hänger säkert samman med ett ex jag hade som i början av 90-talet misshandlade mig å det grövsta medan Täby-poliserna bara tittade på, de gjorde inget trots att jag skrek på hjälp och idiotfan stod och sparkade på mig när jag låg ner.
Tappade tron på polis, rättsväsende och medmänsklighet gjorde jag där och då.
Att beskriva en julångest för den som inte har en aning om vad det handlar om är omöjligt.
Så många ensamma vänner och okända, trasiga själar, ledsamheter som sker, stressen och hysterin runt julklappar och att man måste vara jovialisk, fryntlig, social och orka umgås känns bara falskt och påtvingat. Det skär i själ och hjärta.
Har sen jag flyttade hemifrån efter nian rymt gemenskapen någonstans efter Kalle Anka, och tagit mig till de närmaste vännerna och - hör och häpna - gått på krogen på självaste julafton!
Får man det? Oj oj oj!
När jag söp var det ett sätt att rymma och försvinna in i dimman.
De åren som spenderades i vackra, varma Hälsingland hos min bästa väns - den Långe - familj, var nyktra, trevliga, umgänge utan krav med julotta, korsord och spel.
Älskade Herr Myrkheimrs familj var det likadant med förra året.
Fantastiskt fint.
Att ta en helg i Eindhoven för andra året i rad gjorde att vi kom bort lite, men jag har haft ont, både i leder och annat, så ont att det påverkat mig som person och visat sig i mitt humör och tålamod, att ångesten legat och spökat har inte gjort det lättare.
Hade dåligt med ork att tackla vissa företeelser, som att det är svårt att hitta mat jag kan äta på ute, de suckar och gnäll som riktas mot mig när jag säger att "ni kan äta här, jag går någon annanstans själv" - jag måste inte äta i grupp. Därför kan jag helt lämna en restaurang som erbjuder nån fantasilös soppa av okänt innehåll.
Att vi sen hittade en restaurang med fantastisk mat för alla räddade kvällen.
Jag accepterar heller inte skitsnack, och om jag ber någon sluta, måste den individen respektera det, och inte fortsätta med "jag måste bara få säga att.." och fortsätta mala.
Jag är trött på att höra samma ält gång på gång.
Inte heller ids jag vänta på någon annan än min älskade på ett litet venue heller, man hittar ju varandra!
Min sociala kompetens och mitt tålamod var alltså på botten i Eindhoven, mest pga ont och ångest. Capice?
Tack och lov, var flyget inte så försenat som förra året, men det är nog sista året jag flyger i Europa när det är vinter, så länge det inte har med jobb att göra.
Har samlat mig under veckan, begravt mig i jobb och letande efter superunderställ, vilket gick bra, för jag behövde bara gå på ett ställe för att handla!
Den Bestämdas lilla Eld har dock fått en julgåva, bara för att jag inte kunde låta bli.
Så till årets storhelg.
I år gjorde vi valet att inte fira alls, utan bara umgås med den Långe och den Bestämda över en lunch i den Magiska Tårtan. Gemytligt, trevligt och ingen hets alls.
Jag verkligen älskar de tre individerna som var här i Den Magiska tårtan. De är Magiska.
Dagen avslutades på en restaurang på ett Metal X-Mas Party.
Målet för kvällen var att umgås och ha trevligt och åka hem i lagom tid, med tunnelbana och inte dela taxi, vilket var det första jag hörde istället för "Hej" från vissa.
Trevligt var det, många goda vänner där, en del saknades, men många var där.
Att jag hade klänning med färg, inte jeans, inte bandtröja gjorde visst intryck. Den är jättefin den klänningen, lite hippie, lite barfota, och skön.
Vi får se vad de två återstående dagarna har att bjuda på. Jag skulle vilja hänga hemma, och sen hälsa på Skägget och Blomma och deras nya skapelse. Vi får se.
Huvudsaken är att jag får vara med den jag älskar mest av allt. Han är ett underverk.
Inte överlevnadsövningar och SJ-resande, snarare att klara sig igenom veckorna före jul och själva julen.
Jag tycker - och har tyckt länge - att den verkligen har blivit helt skev.
Uppenbarligen handlar det inte om att fira en vinterhögtid med umgänge och att sommaren är på ingång, utan att man ska hetsa och kommersialisera allt, det ska flängas och rännas, handlas, slitas och dras i, kastas martyrdustar så andra får dåligt samvete för att man inte kan uppfylla allt alla förväntar av en.
Nej, fy för bövelen, jag gillar verkligen inte det skeva midvinterhögtiden har blivit.
Ångesten jag har haft sen jag var liten har faktiskt dämpats lite vartefter, men den finns där. Usch. En del av ångesten hänger säkert samman med ett ex jag hade som i början av 90-talet misshandlade mig å det grövsta medan Täby-poliserna bara tittade på, de gjorde inget trots att jag skrek på hjälp och idiotfan stod och sparkade på mig när jag låg ner.
Tappade tron på polis, rättsväsende och medmänsklighet gjorde jag där och då.
Att beskriva en julångest för den som inte har en aning om vad det handlar om är omöjligt.
Så många ensamma vänner och okända, trasiga själar, ledsamheter som sker, stressen och hysterin runt julklappar och att man måste vara jovialisk, fryntlig, social och orka umgås känns bara falskt och påtvingat. Det skär i själ och hjärta.
Har sen jag flyttade hemifrån efter nian rymt gemenskapen någonstans efter Kalle Anka, och tagit mig till de närmaste vännerna och - hör och häpna - gått på krogen på självaste julafton!
Får man det? Oj oj oj!
När jag söp var det ett sätt att rymma och försvinna in i dimman.
De åren som spenderades i vackra, varma Hälsingland hos min bästa väns - den Långe - familj, var nyktra, trevliga, umgänge utan krav med julotta, korsord och spel.
Älskade Herr Myrkheimrs familj var det likadant med förra året.
Fantastiskt fint.
Att ta en helg i Eindhoven för andra året i rad gjorde att vi kom bort lite, men jag har haft ont, både i leder och annat, så ont att det påverkat mig som person och visat sig i mitt humör och tålamod, att ångesten legat och spökat har inte gjort det lättare.
Hade dåligt med ork att tackla vissa företeelser, som att det är svårt att hitta mat jag kan äta på ute, de suckar och gnäll som riktas mot mig när jag säger att "ni kan äta här, jag går någon annanstans själv" - jag måste inte äta i grupp. Därför kan jag helt lämna en restaurang som erbjuder nån fantasilös soppa av okänt innehåll.
Att vi sen hittade en restaurang med fantastisk mat för alla räddade kvällen.
Jag accepterar heller inte skitsnack, och om jag ber någon sluta, måste den individen respektera det, och inte fortsätta med "jag måste bara få säga att.." och fortsätta mala.
Jag är trött på att höra samma ält gång på gång.
Inte heller ids jag vänta på någon annan än min älskade på ett litet venue heller, man hittar ju varandra!
Min sociala kompetens och mitt tålamod var alltså på botten i Eindhoven, mest pga ont och ångest. Capice?
Tack och lov, var flyget inte så försenat som förra året, men det är nog sista året jag flyger i Europa när det är vinter, så länge det inte har med jobb att göra.
Har samlat mig under veckan, begravt mig i jobb och letande efter superunderställ, vilket gick bra, för jag behövde bara gå på ett ställe för att handla!
Den Bestämdas lilla Eld har dock fått en julgåva, bara för att jag inte kunde låta bli.
Så till årets storhelg.
I år gjorde vi valet att inte fira alls, utan bara umgås med den Långe och den Bestämda över en lunch i den Magiska Tårtan. Gemytligt, trevligt och ingen hets alls.
Jag verkligen älskar de tre individerna som var här i Den Magiska tårtan. De är Magiska.
Dagen avslutades på en restaurang på ett Metal X-Mas Party.
Målet för kvällen var att umgås och ha trevligt och åka hem i lagom tid, med tunnelbana och inte dela taxi, vilket var det första jag hörde istället för "Hej" från vissa.
Trevligt var det, många goda vänner där, en del saknades, men många var där.
Att jag hade klänning med färg, inte jeans, inte bandtröja gjorde visst intryck. Den är jättefin den klänningen, lite hippie, lite barfota, och skön.
Vi får se vad de två återstående dagarna har att bjuda på. Jag skulle vilja hänga hemma, och sen hälsa på Skägget och Blomma och deras nya skapelse. Vi får se.
Huvudsaken är att jag får vara med den jag älskar mest av allt. Han är ett underverk.
Etiketter:
Den Bestämda,
Den Långe,
Den Magiska Tårtan,
Herr Myrkheimr,
Kärlek,
Vänner,
Värme,
Ångest
söndag 12 december 2010
Actionfylld vecka eller lite som vanligt?
Ska försöka minnas vad som hänt under förra veckan, minnet är ju kort men bra som sagt, tror det varit rätt lugnt. Förutom att kära Herr Myrkheimr varit ynklig, tror jag vi lyckats klämma in ett julbord, några spelningar och ett gig, samt faktiskt jobba extra förutom vanliga jobbet.
Lördag den fjärde
Vi började dagen med att dra iväg till Långbro Värdshus där vi serverades julbord, vi var där med Herr Myrkheimrs jobb. Mycket trevligt, och mycket bättre mat för mig i år än förra året.
You go, Fredrik Eriksson! Du klarar vegetariskt också!
Sen var vi tvungna att göra en askungen, fast lite tidigare, vi drog in till Göta Källare för att åskåda Katatonia. Mycket bra spelning, de höll på i en timme och trettiofem minuter. De framförde visst en del låtar de inte brukar lira.
Det som ändå var bäst var att få träffa Skógurálfur med son. Det var alltför längesedan! Barbasköns mamma var också där, och hans pappa var på scenen och spelade.
Efter spelningen gick vi till Rocks. Trevligt där med, mycket och bra folk, men till slut kände jag att det var dags att dra, så vi for hem.
Söndag
Söndagen hann knappt börja innan det var dags för mig att jobba på Cirkus. Kalle & Bengan hette showen. Bra show, bra folk att jobba med, hem sent och vips var det måndag.
Måndag och tisdag
Pustade ut på kvällarna efter den intensiva helgen, betsade nog en vända på bordsskivan också, samt laddade för thrashfest.
Onsdag
AW (afterwork), den första på länge på ett irländskt ställe i Gamla Stan, skönt och lagom avstressat, bra uppladdning inför kvällens Thrashfest med Suicidal Angels, Death Angel, Exodus och Kreator.
Eftersom detta var sexårsdagen efter Dimebag Darrels tragiska bortgång, var kvällen en fin hyllning till honom, åtminstone i min värld. Suicidal Angels från Grekland var mycket bra, men bäst denna kväll var Death Angel, även om Exodus och Kreator gjorde bra ifrån sig, somliga säger att Exodus var bäst, men jag har rätt. Som vanligt.
Vi for hem innan Kreator slutade, eftersom vi båda skulle upp tidigt dagen efter och jobba samt att vi ser turnén nästa helg i Eindhoven.
Torsdag
blev en mys- och plockkväll, sånt behövs ibland, och eftersom kära svärmor skulle förbi med glada Nisse och svärmoster med make, så tänkte vi att det skulle vara skönt med lite organisation. Dessutom strök jag första varvet med lackbets på bordsskivan. Den kommer bli fin.
Helgen
Så kom fredagen, idag var dagen för trippelaktiviteter, jobba, svärmor och gig.
Det var jättemysigt att träffa kära svärmor direkt efter jobbet, tryffelNisse fick vara hos oss medan vi gick ner på Mickel Räv och käkade och pratade. Trevligt!
När vi ansåg tryffelNisse var lagom trött, gick vi hemåt, plockade med oss skivorna och for in till Rocks och lirade. På vägen in träffade vi Z för första gången på 1½ år. Mycket roligt!
Giget var roligt, även om det var lite folk, sånt som händer under december med alla julbord och allt annat som händer. Den Bestämda var också där, så kul att träffa henne!
Fick ett tips på ett band av en kille som alltid står och diggar järnet på våra gig, men aldrig önskar något, han sa "men, varför ändra på hundra procent perfektion, jag behöver aldrig önska när ni spelar".
I alla fall, Dimhöljd ska jag försöka hitta något någonstans att köpa. Det kan vara svårt då de lade ner 2005 och bara släppt två fullängdare i 300 ex. Deras bolag finns heller inte kvar.
Igår stannade jag hemma och var mer eller mindre död, inte förrän jag lagt ett nytt lager lackbets på bordet piggnade jag till. Mycket underligt, man ska ju liksom bli väck av sånt?
Idag vaknade jag klockan tolv av kaffedoft.
Najs.
Har också hunnit reta mig på självmordsbombaren - inget av det han stod för är i Islams namn, jävelidiot!
Senare blir det en tur till Ume för lite montage.
Njut av de små glädjeämnena i livet, då blir de stora så mycket större och det blir lättare att förtränga det negativa
Lördag den fjärde
Vi började dagen med att dra iväg till Långbro Värdshus där vi serverades julbord, vi var där med Herr Myrkheimrs jobb. Mycket trevligt, och mycket bättre mat för mig i år än förra året.
You go, Fredrik Eriksson! Du klarar vegetariskt också!
Sen var vi tvungna att göra en askungen, fast lite tidigare, vi drog in till Göta Källare för att åskåda Katatonia. Mycket bra spelning, de höll på i en timme och trettiofem minuter. De framförde visst en del låtar de inte brukar lira.
Det som ändå var bäst var att få träffa Skógurálfur med son. Det var alltför längesedan! Barbasköns mamma var också där, och hans pappa var på scenen och spelade.
Efter spelningen gick vi till Rocks. Trevligt där med, mycket och bra folk, men till slut kände jag att det var dags att dra, så vi for hem.
Söndag
Söndagen hann knappt börja innan det var dags för mig att jobba på Cirkus. Kalle & Bengan hette showen. Bra show, bra folk att jobba med, hem sent och vips var det måndag.
Måndag och tisdag
Pustade ut på kvällarna efter den intensiva helgen, betsade nog en vända på bordsskivan också, samt laddade för thrashfest.
Onsdag
AW (afterwork), den första på länge på ett irländskt ställe i Gamla Stan, skönt och lagom avstressat, bra uppladdning inför kvällens Thrashfest med Suicidal Angels, Death Angel, Exodus och Kreator.
Eftersom detta var sexårsdagen efter Dimebag Darrels tragiska bortgång, var kvällen en fin hyllning till honom, åtminstone i min värld. Suicidal Angels från Grekland var mycket bra, men bäst denna kväll var Death Angel, även om Exodus och Kreator gjorde bra ifrån sig, somliga säger att Exodus var bäst, men jag har rätt. Som vanligt.
Vi for hem innan Kreator slutade, eftersom vi båda skulle upp tidigt dagen efter och jobba samt att vi ser turnén nästa helg i Eindhoven.
Torsdag
blev en mys- och plockkväll, sånt behövs ibland, och eftersom kära svärmor skulle förbi med glada Nisse och svärmoster med make, så tänkte vi att det skulle vara skönt med lite organisation. Dessutom strök jag första varvet med lackbets på bordsskivan. Den kommer bli fin.
Helgen
Så kom fredagen, idag var dagen för trippelaktiviteter, jobba, svärmor och gig.
Det var jättemysigt att träffa kära svärmor direkt efter jobbet, tryffelNisse fick vara hos oss medan vi gick ner på Mickel Räv och käkade och pratade. Trevligt!
När vi ansåg tryffelNisse var lagom trött, gick vi hemåt, plockade med oss skivorna och for in till Rocks och lirade. På vägen in träffade vi Z för första gången på 1½ år. Mycket roligt!
Giget var roligt, även om det var lite folk, sånt som händer under december med alla julbord och allt annat som händer. Den Bestämda var också där, så kul att träffa henne!
Fick ett tips på ett band av en kille som alltid står och diggar järnet på våra gig, men aldrig önskar något, han sa "men, varför ändra på hundra procent perfektion, jag behöver aldrig önska när ni spelar".
I alla fall, Dimhöljd ska jag försöka hitta något någonstans att köpa. Det kan vara svårt då de lade ner 2005 och bara släppt två fullängdare i 300 ex. Deras bolag finns heller inte kvar.
Igår stannade jag hemma och var mer eller mindre död, inte förrän jag lagt ett nytt lager lackbets på bordet piggnade jag till. Mycket underligt, man ska ju liksom bli väck av sånt?
Idag vaknade jag klockan tolv av kaffedoft.
Najs.
Har också hunnit reta mig på självmordsbombaren - inget av det han stod för är i Islams namn, jävelidiot!
Senare blir det en tur till Ume för lite montage.
Njut av de små glädjeämnena i livet, då blir de stora så mycket större och det blir lättare att förtränga det negativa
Etiketter:
Den Bestämda,
Den Långe,
Gig,
Herr Myrkheimr,
Jobb,
Musik,
Projekt,
Skógurálfur,
Spelning,
Ume,
Z
onsdag 3 november 2010
Tre bra gig på en helg
Det låter osannolikt, men så är det.
Tre bra gig på en helg
har det faktiskt varit. Både banden på fredagen, lördagen och söndagen.
Fredagsgiget
Ordogs har efter intensift gigande växt en hel del och hade alternerat sin setlist lite, de hade både en ny låt "Rymden", en lite mörkare "Bloody Mess" och en ny Ramonescover som de gjorde mycket bra. Ramones kan vara svåra att ta ut. De var mer närvarande och intensiva på den minimala snövitscenen.
Rise and Shine gjorde ett helt fantastiskt gig! Ja, jag är en av deras mesta åskådare i Stockholm de senare åren, då de faktiskt gjort typ tre gig på fem år, varav jag arrat/medarrat två. Josabeth sjöng med än större intensitet nu än senast (då var hon berövad sitt magstöd pga grossess).
Deras nya gitarrist gjorde ett strålande gig!
Kvällen i övrigt var fin, hade en del trevliga möten och träffade bl.a. Magikern och hans Fina, Skribenten med broder, Kiropraktorn förutom Sjöman, Taxi m.fl.. Mycket angenäm kväll, en liten kuriosa var att barchefen aldrig vare sig fått en beställning på eller gjort en alkoholfri drink innan denna kväll. "Man beställer liksom inte sånt här". De fixade en drink efter bästa förmåga, de gjorde en apelsinjuice med apelsinfanta och ett par citronskivor för att få lite sting i den. Tycker det var sött.
Lördagsgiget
Necronaut var bra, helt enkelt. Stockholmsdöds signerat Fred Estby med gästartister som Nicke Andersson, Hellbutcher m.fl. Ett bra gig.
Dagen började med ett besök på Stockholms första engelska pub tillsammans med svärmor, svärmoster med karl, svärkusin och Herr Myrkheimr. Mysigt.
Sen for Herr Myrkheimr på hockey och jag mötte Den Långe och följde honom till studion där vi satt och kollade gamla turnébilder och surrade med övriga Demonical.
Vi for så till Kafé 44 för giget, som vanligt var det trångt med begränsat utbud i fiket, men det var mycket trevligt med massa fina människor. Skägget hade nog sin sista kväll ute innan Blomma gör sitt nedsläpp. Ume var också där och var fin.
Söndagsgiget
Ghost var sådär, gav inget intryck, småfalskt och lite pretentiöst det jag hann se och höra.
Deströyer666 gjorde ett klockrent gig! De hade visst bytt speltider, men eftersom vi är såpass ocoola, att vi faktiskt vill se supportakterna såg vi dem. Mycket bra. Fascinerande. Klockrent.
Repugnant var Repugnant, helt enkelt, varken mer eller mindre.
Watain såg vi inte, dels hade Herr Myrkheimr en fin upplevelse av dem i somras på PartySan, dels ville inte jag lukta (på) ruttet, dels skadade en väninna sig i ryggen då ett fyllo rasade på henne, så hennes diskbråck gjorde sig påmint, så vi eskorterade och hjälpte henne till tunnelbanan. Kändes viktigare.
En mycket fin helg med mycket aktivitet och stora tankar.
Livet vänder på en femöring, lev idag
Tre bra gig på en helg
har det faktiskt varit. Både banden på fredagen, lördagen och söndagen.
Fredagsgiget
Ordogs har efter intensift gigande växt en hel del och hade alternerat sin setlist lite, de hade både en ny låt "Rymden", en lite mörkare "Bloody Mess" och en ny Ramonescover som de gjorde mycket bra. Ramones kan vara svåra att ta ut. De var mer närvarande och intensiva på den minimala snövitscenen.
Rise and Shine gjorde ett helt fantastiskt gig! Ja, jag är en av deras mesta åskådare i Stockholm de senare åren, då de faktiskt gjort typ tre gig på fem år, varav jag arrat/medarrat två. Josabeth sjöng med än större intensitet nu än senast (då var hon berövad sitt magstöd pga grossess).
Deras nya gitarrist gjorde ett strålande gig!
Kvällen i övrigt var fin, hade en del trevliga möten och träffade bl.a. Magikern och hans Fina, Skribenten med broder, Kiropraktorn förutom Sjöman, Taxi m.fl.. Mycket angenäm kväll, en liten kuriosa var att barchefen aldrig vare sig fått en beställning på eller gjort en alkoholfri drink innan denna kväll. "Man beställer liksom inte sånt här". De fixade en drink efter bästa förmåga, de gjorde en apelsinjuice med apelsinfanta och ett par citronskivor för att få lite sting i den. Tycker det var sött.
Lördagsgiget
Necronaut var bra, helt enkelt. Stockholmsdöds signerat Fred Estby med gästartister som Nicke Andersson, Hellbutcher m.fl. Ett bra gig.
Dagen började med ett besök på Stockholms första engelska pub tillsammans med svärmor, svärmoster med karl, svärkusin och Herr Myrkheimr. Mysigt.
Sen for Herr Myrkheimr på hockey och jag mötte Den Långe och följde honom till studion där vi satt och kollade gamla turnébilder och surrade med övriga Demonical.
Vi for så till Kafé 44 för giget, som vanligt var det trångt med begränsat utbud i fiket, men det var mycket trevligt med massa fina människor. Skägget hade nog sin sista kväll ute innan Blomma gör sitt nedsläpp. Ume var också där och var fin.
Söndagsgiget
Ghost var sådär, gav inget intryck, småfalskt och lite pretentiöst det jag hann se och höra.
Deströyer666 gjorde ett klockrent gig! De hade visst bytt speltider, men eftersom vi är såpass ocoola, att vi faktiskt vill se supportakterna såg vi dem. Mycket bra. Fascinerande. Klockrent.
Repugnant var Repugnant, helt enkelt, varken mer eller mindre.
Watain såg vi inte, dels hade Herr Myrkheimr en fin upplevelse av dem i somras på PartySan, dels ville inte jag lukta (på) ruttet, dels skadade en väninna sig i ryggen då ett fyllo rasade på henne, så hennes diskbråck gjorde sig påmint, så vi eskorterade och hjälpte henne till tunnelbanan. Kändes viktigare.
En mycket fin helg med mycket aktivitet och stora tankar.
Livet vänder på en femöring, lev idag
söndag 24 oktober 2010
Minnesmästarförsök, oktober
Nu är det minnesmästarförsök här, har inte helt koll på det där med kronologi just nu, men vad jag minns kommer att petas ner i en salig röra.
The Kiosk - R.I.P
Så började den senaste månaden. Vi tog farväl av The Kiosk och Mosebacke- Etablissemang, en 40årig institution gick i graven, och en från denna sommar. Det kommer bli djupt saknade inrättningar. Riksteatern kommer knappast ge alternativscenen i Stockholm samma möjligheter att spela. Riksteatern är hycklare! Så. Nog om de äcklen. Över till det viktiga, The Kiosk.
The Kiosk drevs av Kioskface. Han serverade maltbrygder från allehanda småbryggerier i Svedala och utomdala. Mycket uppskattat bland entusiasterna, kaffet och damcyklarna likaså. Eller var det mest sällskapet för oss som intog de senarenämnda dryckerna. Det var det med största säkerhet, då dessa dyrköpta brygder inte intogs för att framkalla brakfyllor, bara njutning. Trevligt folk var där också, på min ära.
Avslutningskvällen för dessa båda företogs den 26 september, där träffade vi Skägget och hans höggravida och fina Blomma, Vain och Karlstad, samt många andra fina. Mycket trevligt, älskade Herr Myrkheimr var on the top - han var bokstavligen på The Tak of the Kiosk och verkade alldeles osedvanligt glad för detta.
Helgen innan kryssningen
Vi träffade ju Skägget och hans jättegravida vackra Blomma och Ume för ett tag sen när vi hjälpte till att flytta några Vain och Karlstad ner en våning också, och vi fortsatte sedermera kvällen på Copperfields, där Hr Rockstar är husDJ. Trevligt, Herr Sjöman ock Taxi tittade också förbi.
Hon var så fin, Blomma!
Bortflugna veckor
har det varit efter detta, nån match då och då, mest jobb och tidiga kvällar.
Just ja, Lilla Eld och Den bestämda tittade förbi en söndag också, tror det till och med var dagen efter nedflyttningen av Vain. Mycket roligt. Herr Myrkheimr och Lilla Eld hade jätteroligt, tvättade och lekte i en park och var allmänt bästisar, trots att de bara mötts en gång tidigare. Hon är en retsticka också, denna lilla dam på 2.5, hon fick för sig att retas med Herr Myrkheimr och kallade honom "Pappa". Han såg skräckslagen ut. När de gick fick vi en varsin stor puss och kram. Oj vad rörda vi blev, båda två.
Sen har veckan bara flygit förbi med tisdagsspelning och jobb och total utmattning om kvällarna. Nån fika med allra bästa vännen Den Långe har också hunnits med.
Tisdagsspelningen
Vi såg hela Sahg och Enslaved, och avvek fyra-fem låtar in på Dimmu Borgir. Om Dimmu kan jag inte uttala mig, det vore orättvist, men de verkade OK.
Sahg var min behållning för kvällen - så sjukt bra!
Enslaved levererade som vanligt. Riktigt bra.
Kommer alltid ha full respekt för dem efter deras framträdande som de genomförde för några år sen på Infernofestival då trummisens pedaler stals när de gjorde load-in, han fick låna ett par - det är jättesvårt att spela på någon annans trumpedaler - och lyckades bra med det. Efter ett tag på Oslogiget började det brinna i en medhörningsmonitor, en security fick hjärnsläpp och bäörjade hälla vatten i elektroniken. Tack och lov rusade den kvinnliga scenchefen fram, nitade honom och kvävde elden med handdukar istället. Proffsiga som de är, fortsatte de giget och gjorde det himla bra!
Svamputflykt
gjorde jag vid nåt tillfälle med Snickeridamen, vi hittade ingen svamp, däremot coola träd. Mys!
Ikea
hanns också med, med målerskan, mycket angenäm fika och oshoppingrunda. Just det oshopping, vi shoppade inte.
Hela tiden har jag njutit vardagen i den Magiska Tårtan
The Kiosk - R.I.P
Så började den senaste månaden. Vi tog farväl av The Kiosk och Mosebacke- Etablissemang, en 40årig institution gick i graven, och en från denna sommar. Det kommer bli djupt saknade inrättningar. Riksteatern kommer knappast ge alternativscenen i Stockholm samma möjligheter att spela. Riksteatern är hycklare! Så. Nog om de äcklen. Över till det viktiga, The Kiosk.
The Kiosk drevs av Kioskface. Han serverade maltbrygder från allehanda småbryggerier i Svedala och utomdala. Mycket uppskattat bland entusiasterna, kaffet och damcyklarna likaså. Eller var det mest sällskapet för oss som intog de senarenämnda dryckerna. Det var det med största säkerhet, då dessa dyrköpta brygder inte intogs för att framkalla brakfyllor, bara njutning. Trevligt folk var där också, på min ära.
Avslutningskvällen för dessa båda företogs den 26 september, där träffade vi Skägget och hans höggravida och fina Blomma, Vain och Karlstad, samt många andra fina. Mycket trevligt, älskade Herr Myrkheimr var on the top - han var bokstavligen på The Tak of the Kiosk och verkade alldeles osedvanligt glad för detta.
Helgen innan kryssningen
Vi träffade ju Skägget och hans jättegravida vackra Blomma och Ume för ett tag sen när vi hjälpte till att flytta några Vain och Karlstad ner en våning också, och vi fortsatte sedermera kvällen på Copperfields, där Hr Rockstar är husDJ. Trevligt, Herr Sjöman ock Taxi tittade också förbi.
Hon var så fin, Blomma!
Bortflugna veckor
har det varit efter detta, nån match då och då, mest jobb och tidiga kvällar.
Just ja, Lilla Eld och Den bestämda tittade förbi en söndag också, tror det till och med var dagen efter nedflyttningen av Vain. Mycket roligt. Herr Myrkheimr och Lilla Eld hade jätteroligt, tvättade och lekte i en park och var allmänt bästisar, trots att de bara mötts en gång tidigare. Hon är en retsticka också, denna lilla dam på 2.5, hon fick för sig att retas med Herr Myrkheimr och kallade honom "Pappa". Han såg skräckslagen ut. När de gick fick vi en varsin stor puss och kram. Oj vad rörda vi blev, båda två.
Sen har veckan bara flygit förbi med tisdagsspelning och jobb och total utmattning om kvällarna. Nån fika med allra bästa vännen Den Långe har också hunnits med.
Tisdagsspelningen
Vi såg hela Sahg och Enslaved, och avvek fyra-fem låtar in på Dimmu Borgir. Om Dimmu kan jag inte uttala mig, det vore orättvist, men de verkade OK.
Sahg var min behållning för kvällen - så sjukt bra!
Enslaved levererade som vanligt. Riktigt bra.
Kommer alltid ha full respekt för dem efter deras framträdande som de genomförde för några år sen på Infernofestival då trummisens pedaler stals när de gjorde load-in, han fick låna ett par - det är jättesvårt att spela på någon annans trumpedaler - och lyckades bra med det. Efter ett tag på Oslogiget började det brinna i en medhörningsmonitor, en security fick hjärnsläpp och bäörjade hälla vatten i elektroniken. Tack och lov rusade den kvinnliga scenchefen fram, nitade honom och kvävde elden med handdukar istället. Proffsiga som de är, fortsatte de giget och gjorde det himla bra!
Svamputflykt
gjorde jag vid nåt tillfälle med Snickeridamen, vi hittade ingen svamp, däremot coola träd. Mys!
Ikea
hanns också med, med målerskan, mycket angenäm fika och oshoppingrunda. Just det oshopping, vi shoppade inte.
Hela tiden har jag njutit vardagen i den Magiska Tårtan
Etiketter:
Blomma,
Den Bestämda,
Den Långe,
Den Magiska Tårtan,
Herr Myrkheimr,
Höst,
Intensivt,
Karlstad,
Kioskface,
Kärlek,
Lilla Eld,
Målerskan,
Skägget,
Snickeridamen,
Ume,
Vain,
Värme
lördag 9 oktober 2010
Sweden Rock-kryssningen
Så var det dags igen, ännu en musikresa avklarad, denna gång den andra till sjöss på mindre än en månad. Om vilka som skulle spela, hade jag ingen aning, förrän mailet med information om spelschemat kom, och lineupen gav mig antydningar att det skulle bli en del värt att se, och för mig var det alldeles perfekta speltider.
Nifelheim, Grand Magus och Tiamat
Dessa borgade för en av de bättre kryssningarna, både gällande lineup och besökare.
Det blev det, jag tror jag log från ögonblicket jag hämtade älskade Herr Myrkheimr på Skeppsbar, tills vi somnade i soffan igår efter en välbehövlig pizzamiddag.
Väl på terminalen möttes vi av idel glada och goa, väl trångt blev det i terminalbaren, så vi socialiserade utanför den istället. Hann prata med Dr Aor om att giga i Malmö, umgås med nära och kära och faktiskt trivas.
Det är alltid en liten knut i magen inför såna här resor, det är ju en stor spritflaska på öppet hav jag faktiskt kommer att befinna mig på och det sliter lite på psyket. Inte för att jag känt nåt sug de sista åren, men ändå, man vet aldrig när det dyker upp. Javisst, att beskåda hur folk faktiskt blir gör att man backar inombords från alla eventuella tankar på ett steg från den vita vägen. Kliva av vattenvagnen, eller vad de säger.
Petitesser.
Nu till det viktigaste - själva resan, upplevelserna, musiken, människorna.
Vi började med en dusch och ombyte, sen en kort tur till hyttfest med Herr Sjöman, Fransyskorna, Taxi och Crusher, lite taxfreeshopping och en Nifelheimcollegetröjemerchinköp, innan det blev dags för Nifelheim vilka levererade ett riktigt bra gig, trots att ljudet i början var lite utmanat.
Att hålla på att rapa upp låtar överlämnar jag med varm hand till andra, men de spelade en hel del favoriter.
Efter det blev det fikapaus i cafeterian där vi mötte Ryskan från Tysklandsresan.
Mycket trevlig paus från allt stim.
En Diotribut försiggick under tiden vi hade fullt upp med att socialisera, och det var väl ok bakgundsmusik, men jag känner lite att det nästan blev en parodi. Jag såg heller inget, dels för att jag inte orkade stå och dels för att jag inte kunde se pga längdmässig utmaning. Det var nog min egen personliga Diotribut - att vara för kort alltså.
Vi tog en tidig kväll och lade oss före två. Hann faktiskt nästan somna innan miffona i hytten brevid satte igång med Tina Turner och annat värdelöst på alltför hög volym - proppar hjälper mot det värsta oljudet. Prinsen sov som en klubbad oxe.
Jag vaknade på morgonen - nåja, klockan var faktiskt 1045 - av att jag var alldeles ensam, varpå jag messade älskling och han dyker upp med en kopp kaffe.
Han hade redan studsat runt i tre timmar.
Efter en halvliter kaffe eller mer kände magen att den behövde lite mat, och vi gick på Grill och käkade.
En alldeles fantastisk skogssvampspytt och en perfekt sur drink gjorde min mage alldeles lycklig. Herr Myrkheimrs val av Gorgonzolanåntingtortellini gjorde honom nöjd.
Grand Magus gjorde ett alldeles särdeles bra gig, en del kort blev det, sen jag fick tag på en fet GM-hoodie i small. Under tiden jag köpte tröjan övertygade vi en fjolla att köpa deras skiva där istället för på Ginza, då det är fördelaktigt för banden att man köper skivor på deras gig istället för att ge pengarna till internetbutikerna.
Tiamat var också jättebra.
Älskade Herr Myrkheimr var alldeles, alldeles... överlycklig. Så gott att se honom så glad!
Vi tog det lugnt och tittade lite på havet innan det blev dags att klättra upp till vår tvåmansdubbelsängshytt på nionde våningen för att sen ta oss ner till utgången för att så småningom gå av båten.
Under väntan hade jag ett fint samtal med en vän som insett att han kanske inte borde kröka när han klev av krogjobbet på kvällarna. Jag berömde honom för detta, och han sa att det var min nykterhet som fått honom tänka till på det. Mycket klokt av honom. Man har ju bara ett liv, och det bör ju inte tillbringas i ett ständigt töcken, kanske. Jag är iaf glad för honom.
Efter den trevliga taxiresan hem, ramlade vi ur alla grejer, beställde en pizza, tvättade bort allt båtdamm och somnade jätteskönt i soffan.
Idag, lördag, har tillbringats nästan helt vegeterande i Den Magiska Tårtan, ingen av oss ville göra nånting, vilket passar alldeles utmärkt.
Man gör alltför sällan absolut ingenting.
Har under dagen för mig själv konstaterat att det var alldeles särdeles många på denna tripp som jag tycker om sådär särskilt mycket, klart att några saknades, men mixen av människor var fantastiskt. Viss, det hade varit perfekt om Den Bestämda, Den Långe, Ume och Herr Kamp också varit med, men alla kan inte vara med jämt.
Att njuta av nuet är nödvändigt
Nifelheim, Grand Magus och Tiamat
Dessa borgade för en av de bättre kryssningarna, både gällande lineup och besökare.
Det blev det, jag tror jag log från ögonblicket jag hämtade älskade Herr Myrkheimr på Skeppsbar, tills vi somnade i soffan igår efter en välbehövlig pizzamiddag.
Väl på terminalen möttes vi av idel glada och goa, väl trångt blev det i terminalbaren, så vi socialiserade utanför den istället. Hann prata med Dr Aor om att giga i Malmö, umgås med nära och kära och faktiskt trivas.
Det är alltid en liten knut i magen inför såna här resor, det är ju en stor spritflaska på öppet hav jag faktiskt kommer att befinna mig på och det sliter lite på psyket. Inte för att jag känt nåt sug de sista åren, men ändå, man vet aldrig när det dyker upp. Javisst, att beskåda hur folk faktiskt blir gör att man backar inombords från alla eventuella tankar på ett steg från den vita vägen. Kliva av vattenvagnen, eller vad de säger.
Petitesser.
Nu till det viktigaste - själva resan, upplevelserna, musiken, människorna.
Vi började med en dusch och ombyte, sen en kort tur till hyttfest med Herr Sjöman, Fransyskorna, Taxi och Crusher, lite taxfreeshopping och en Nifelheimcollegetröjemerchinköp, innan det blev dags för Nifelheim vilka levererade ett riktigt bra gig, trots att ljudet i början var lite utmanat.
Att hålla på att rapa upp låtar överlämnar jag med varm hand till andra, men de spelade en hel del favoriter.
Efter det blev det fikapaus i cafeterian där vi mötte Ryskan från Tysklandsresan.
Mycket trevlig paus från allt stim.
En Diotribut försiggick under tiden vi hade fullt upp med att socialisera, och det var väl ok bakgundsmusik, men jag känner lite att det nästan blev en parodi. Jag såg heller inget, dels för att jag inte orkade stå och dels för att jag inte kunde se pga längdmässig utmaning. Det var nog min egen personliga Diotribut - att vara för kort alltså.
Vi tog en tidig kväll och lade oss före två. Hann faktiskt nästan somna innan miffona i hytten brevid satte igång med Tina Turner och annat värdelöst på alltför hög volym - proppar hjälper mot det värsta oljudet. Prinsen sov som en klubbad oxe.
Jag vaknade på morgonen - nåja, klockan var faktiskt 1045 - av att jag var alldeles ensam, varpå jag messade älskling och han dyker upp med en kopp kaffe.
Han hade redan studsat runt i tre timmar.
Efter en halvliter kaffe eller mer kände magen att den behövde lite mat, och vi gick på Grill och käkade.
En alldeles fantastisk skogssvampspytt och en perfekt sur drink gjorde min mage alldeles lycklig. Herr Myrkheimrs val av Gorgonzolanåntingtortellini gjorde honom nöjd.
Grand Magus gjorde ett alldeles särdeles bra gig, en del kort blev det, sen jag fick tag på en fet GM-hoodie i small. Under tiden jag köpte tröjan övertygade vi en fjolla att köpa deras skiva där istället för på Ginza, då det är fördelaktigt för banden att man köper skivor på deras gig istället för att ge pengarna till internetbutikerna.
Tiamat var också jättebra.
Älskade Herr Myrkheimr var alldeles, alldeles... överlycklig. Så gott att se honom så glad!
Vi tog det lugnt och tittade lite på havet innan det blev dags att klättra upp till vår tvåmansdubbelsängshytt på nionde våningen för att sen ta oss ner till utgången för att så småningom gå av båten.
Under väntan hade jag ett fint samtal med en vän som insett att han kanske inte borde kröka när han klev av krogjobbet på kvällarna. Jag berömde honom för detta, och han sa att det var min nykterhet som fått honom tänka till på det. Mycket klokt av honom. Man har ju bara ett liv, och det bör ju inte tillbringas i ett ständigt töcken, kanske. Jag är iaf glad för honom.
Efter den trevliga taxiresan hem, ramlade vi ur alla grejer, beställde en pizza, tvättade bort allt båtdamm och somnade jätteskönt i soffan.
Idag, lördag, har tillbringats nästan helt vegeterande i Den Magiska Tårtan, ingen av oss ville göra nånting, vilket passar alldeles utmärkt.
Man gör alltför sällan absolut ingenting.
Har under dagen för mig själv konstaterat att det var alldeles särdeles många på denna tripp som jag tycker om sådär särskilt mycket, klart att några saknades, men mixen av människor var fantastiskt. Viss, det hade varit perfekt om Den Bestämda, Den Långe, Ume och Herr Kamp också varit med, men alla kan inte vara med jämt.
Att njuta av nuet är nödvändigt
Etiketter:
Alkohol,
Cruscher,
Den Bestämda,
Den Långe,
Den Magiska Tårtan,
Dr Aor,
Fransyskor,
Herr Kamp,
Herr Myrkheimr,
Kioskface,
Mat,
Merch,
Musik,
Mys,
Nykterhet,
Taxi,
Ume
lördag 11 september 2010
JustD, Båt
JustD
Var bra, passade ypperligt på Mosebacke, helt rätt miljö. Nostalgi.
Synd att det läggs ned.
CloseUp-båten
Jag och älskling gick till hytten, duschade och bytte snabbt om för att hinna ä'ta lite med Den Bestämda innan Grave öppnade. Till min lycka hade de en veganmacka! Tjohoo! FÖRSTA gången de fixat sånt på båten utan tjat! Så begav vi oss till Starlight, kollade Gravepojkarna som gjorde ett bra gig, tyvärr lämnade ljudmannen en hel del i övrigt att önska.
Efter det införskaffade vi lite nödtorft på taxfree där man inte kom in med för stor väska såvida inte man visade lite för mycket rattar för herr insläppsvakt. Han fick sina fiskar varma. "Nya regler". Visst, det är väl ok, men samtidigt låter de småungar springa omkring på nattklubbarna och dricka slattar. De hade då fan ingen koll, det var folk som bara gick igenom med ölkärror utan att betala, och ingen reagerade.
Anyhow, vi sket fullständigt i Raubtier, sen lyssnade vi på DT och The Kristet. Alltså, vi befann oss i samma lokal, några i sällskapet tittade, jag gjorde det inte.
Herrn var som vanligt glad och go hela trippen, han underhöll och höll hov natt som dag. Nån tältplats med gaffa var en av samtalsämnena på natten, och i restaurang Grill täcktes allehanda samtalsämnen under tiden mat intogs, och han av ren överraskning beställde in ett glas rött och en extra öl, bara för att liksom. Efter maten skulle det visst drickas konjak med kaffe. Konjaken kanske inte var helt nödvändig? Vi missade både Crash Diet och Crucified Barbara, men vi hade astrevligt.
Packningen gick som en dans, då han tog en powernap, så han skulle orka sista delen av resan.
Vi såg lite av Meshuggah, det lät bra.
Sen var det hocketytacklingbrottningsmatch mellan Herrn och Herr Sjöman innan Joes bar och avgång. Så for vi hem efter timmars väntan på att få gå av (kändes det som) och skulle sedan vidare på inflyttningsfest, men soffläktaren vann och vi fastnade i den.
Mycket lyckad kryss!
Mötte massa fina, både gamla och nya.
Var bra, passade ypperligt på Mosebacke, helt rätt miljö. Nostalgi.
Synd att det läggs ned.
CloseUp-båten
Jag och älskling gick till hytten, duschade och bytte snabbt om för att hinna ä'ta lite med Den Bestämda innan Grave öppnade. Till min lycka hade de en veganmacka! Tjohoo! FÖRSTA gången de fixat sånt på båten utan tjat! Så begav vi oss till Starlight, kollade Gravepojkarna som gjorde ett bra gig, tyvärr lämnade ljudmannen en hel del i övrigt att önska.
Efter det införskaffade vi lite nödtorft på taxfree där man inte kom in med för stor väska såvida inte man visade lite för mycket rattar för herr insläppsvakt. Han fick sina fiskar varma. "Nya regler". Visst, det är väl ok, men samtidigt låter de småungar springa omkring på nattklubbarna och dricka slattar. De hade då fan ingen koll, det var folk som bara gick igenom med ölkärror utan att betala, och ingen reagerade.
Anyhow, vi sket fullständigt i Raubtier, sen lyssnade vi på DT och The Kristet. Alltså, vi befann oss i samma lokal, några i sällskapet tittade, jag gjorde det inte.
Herrn var som vanligt glad och go hela trippen, han underhöll och höll hov natt som dag. Nån tältplats med gaffa var en av samtalsämnena på natten, och i restaurang Grill täcktes allehanda samtalsämnen under tiden mat intogs, och han av ren överraskning beställde in ett glas rött och en extra öl, bara för att liksom. Efter maten skulle det visst drickas konjak med kaffe. Konjaken kanske inte var helt nödvändig? Vi missade både Crash Diet och Crucified Barbara, men vi hade astrevligt.
Packningen gick som en dans, då han tog en powernap, så han skulle orka sista delen av resan.
Vi såg lite av Meshuggah, det lät bra.
Sen var det hocketytacklingbrottningsmatch mellan Herrn och Herr Sjöman innan Joes bar och avgång. Så for vi hem efter timmars väntan på att få gå av (kändes det som) och skulle sedan vidare på inflyttningsfest, men soffläktaren vann och vi fastnade i den.
Mycket lyckad kryss!
Mötte massa fina, både gamla och nya.
Etiketter:
Den Bestämda,
Den Långe,
Herr Myrkheimr,
Herr Sjöman,
Mat,
Skägget,
Spelning,
Taxi,
trevligt,
Ume
fredag 20 augusti 2010
Semesterreflektioner
Detta blir ett väldigt tjejigt inlägg med känslor, lite fakta och mer stämningar, tror jag, jag skriver vad som faller fingrarna in och vad de behagar hamra ner på tangentbordet.
Kommit människor närmre
Tyskarna vi åkte med var fantastiskt fina människor, vi var bekanta med dem innan men nu känner jag att jag har hittat två fina vänner, så oerhört goa och omtänksamma, respektfulla och kloka människor är det inte ofta man möter på. Hela resan och de människor vi mötte, umgicks med och träffade var likadana. Svenskgänget var som vanligt alldeles underbara och det känns som vi vann två nya vänner där med.
Vi har ju ett alldeles underbart förhållande jag och min älskade make, Herr Myrkheimr, men denna resa gjorde att vi kom varandra än närmre och kanske är ännu mer pluttiga än tidigare. Om det är möjligt.
Även vistelsen i stugan gjorde oss gott och jag kom hans fantastiska familj ännu närmare, de är underbart fina människor, och Söta Svägerskan och Söta Svärmor kommer jag göra så mycket jag mäktar för.
Mina bröder kom som sagt ner på besök för Sonisphere, vilket gjorde oss gott.
Den Långe's, Den Bestämdas, Kioskfaces och min vänskap varar fortfarande och den är fin.
Jag tror att jag kanske låst in mig i mig själv lite och mest släppt in väldigt få in i hjärtat, och älskade Herr Myrkheimr har öppnat mig och gjort att min dörr faktiskt öppnats mer och mer. Jag vågar mer lita på och tycka om. Underbar känsla, att få dela min värme med andra.
Jag är lycklig för de människor jag fått äran att lära känna, en del i sorg och saknad, andra tillstädesvarande och nära.
Flumtant. Javisst!
Uppskattar småsaker mer
Jag tror att de senaste årens händelser gjort att jag uppskattar de enkla sakerna mer, en vacker sten, ett fint löv, ett vänligt ord, en varm kram, ett äkta leende, planteringar som gror och frodas, bra gig och detta har verkligen gjort att jag känner mig lycklig. Fortfarande en ovan känsla, men samtidigt skön.
Glad för val
Jag är glad för de val jag gjort i livet, visst, det är svårt ibland att se på när andra dricker den ena finölen efter den andra, dricker den ena goda whiskyn efter den andra, njuter det ena fina rödvinet efter det andra, men det är det värt med tanke på alla vinster jag gjort.
Oj, börjar visst bli sentimental här, men det gör inget.
Jag önskar att jag tillräckligt tydligt kan visa alla jag tycker om hur mycket jag tycker om dem, men jag tror det får räcka att jag är den jag är och kanske behöver sova ibland för att smälta allt fint, eftersom den enda flykt jag har är att lyssna på musik, plantera, pyssla och sova, medan de flesta andra har lyckan att kunna fly för stunden i de tidigare nämnda dryckerna.
Jag orkar inte ens bli arg för att skivhylledjävulen inte är klar än.
Passa på att leva nu, imorgon är det kanske för sent
Kommit människor närmre
Tyskarna vi åkte med var fantastiskt fina människor, vi var bekanta med dem innan men nu känner jag att jag har hittat två fina vänner, så oerhört goa och omtänksamma, respektfulla och kloka människor är det inte ofta man möter på. Hela resan och de människor vi mötte, umgicks med och träffade var likadana. Svenskgänget var som vanligt alldeles underbara och det känns som vi vann två nya vänner där med.
Vi har ju ett alldeles underbart förhållande jag och min älskade make, Herr Myrkheimr, men denna resa gjorde att vi kom varandra än närmre och kanske är ännu mer pluttiga än tidigare. Om det är möjligt.
Även vistelsen i stugan gjorde oss gott och jag kom hans fantastiska familj ännu närmare, de är underbart fina människor, och Söta Svägerskan och Söta Svärmor kommer jag göra så mycket jag mäktar för.
Mina bröder kom som sagt ner på besök för Sonisphere, vilket gjorde oss gott.
Den Långe's, Den Bestämdas, Kioskfaces och min vänskap varar fortfarande och den är fin.
Jag tror att jag kanske låst in mig i mig själv lite och mest släppt in väldigt få in i hjärtat, och älskade Herr Myrkheimr har öppnat mig och gjort att min dörr faktiskt öppnats mer och mer. Jag vågar mer lita på och tycka om. Underbar känsla, att få dela min värme med andra.
Jag är lycklig för de människor jag fått äran att lära känna, en del i sorg och saknad, andra tillstädesvarande och nära.
Flumtant. Javisst!
Uppskattar småsaker mer
Jag tror att de senaste årens händelser gjort att jag uppskattar de enkla sakerna mer, en vacker sten, ett fint löv, ett vänligt ord, en varm kram, ett äkta leende, planteringar som gror och frodas, bra gig och detta har verkligen gjort att jag känner mig lycklig. Fortfarande en ovan känsla, men samtidigt skön.
Glad för val
Jag är glad för de val jag gjort i livet, visst, det är svårt ibland att se på när andra dricker den ena finölen efter den andra, dricker den ena goda whiskyn efter den andra, njuter det ena fina rödvinet efter det andra, men det är det värt med tanke på alla vinster jag gjort.
Oj, börjar visst bli sentimental här, men det gör inget.
Jag önskar att jag tillräckligt tydligt kan visa alla jag tycker om hur mycket jag tycker om dem, men jag tror det får räcka att jag är den jag är och kanske behöver sova ibland för att smälta allt fint, eftersom den enda flykt jag har är att lyssna på musik, plantera, pyssla och sova, medan de flesta andra har lyckan att kunna fly för stunden i de tidigare nämnda dryckerna.
Jag orkar inte ens bli arg för att skivhylledjävulen inte är klar än.
Passa på att leva nu, imorgon är det kanske för sent
Etiketter:
Alkohol,
Bröder,
Den Bestämda,
Den Långe,
Glädje,
Herr Myrkheimr,
Kioskface,
Kärlek,
Livet,
Lycka,
Magiska Tårtan,
Musik,
Nykterhet,
Skivhylldjävulen,
Sorg,
Vänner,
Värme
Party.San
Lerfestival
Det regnade, regnade och regnade, och infarten till VIP-campen såg mer ut som ett floddelta än en väg.
Nåväl, Jag och Herr Myrkheimr checkade in oss och de andra körde in.
När vi kom fram till campingen tittade solen fram en liten stund, precis lagom lång stund för att vi skulle hinna slå upp tälten utan större drunkningstillbud. En hel kvart var det uppehåll, och vi alla fick upp våra tält i tid! Härligt!
Sen började det igen, regnet.
Nåväl, vi gjorde oss småklara och gick in och fick oss våra drycker, jag kaffe vilken jag hällde i min termosmugg och Herr Myrkheimr fick sin första festivalöl.
Att herrarna från Avesta och Den Långe dök upp och förgyllde vår tillvaro gjorde inte det hela sämre. Mycket kompetenta partymänniskor.
Av torsdagens lineup, såg vi egentligen bara Watain, även om vi kollade lite på Merrimack, Devourment, Monstrosity och jag studerade några låtar med The Devils Blood för att förstå hypen med dem, men jag förstår inte. Det är OK stoner, men det finns högvis med andra band som är bättre. Övriga band var OK, Ketzer var tråkiga.
Vi gick runt på festivalområdet och kollade in shoppingen under Merrimack och Devourment - bra bakgrundsmusik.
Watain var bra, som förväntat.
Vi tillbringade mer tid backstage pga leran, men hann träffa gamla goda bekanta ute i leran, vilket var jätteroligt, även Eskilstunagänget från Eindhoven träffade vi på.
Fredag, dag fem
Regnet fortsatte, och så gjorde också vi. Festivala alltså.
LineUpen denna dag var mycket intressant, Autopsy skulle göra ett gig!
Vi vandrade in på området när Milking the Goatmachine började. När vi såg deras masker undrade vi om det verkligen kunde vara bra, men det var det, riktigt bra var det!
Vi travade runt lite vid merchtälten, hittade en del mat jag kunde äta (kors i taket!) och införskaffade regnkläder till mig, samt några tröjor och patchar - Taake och Autopsy såklart.
Nästa band vi ansträngde oss för att se var Demonical och Ofermod.
De andra hörde vi lite lagom av i bakgrunden, Origin från campingen (där festivalens bästa ljud var).
Demonical fick gå på långt tidigare pga att Ofermod hade problem med flyget.
Demonical gjorde ett asbra gig, mycket skönt att uppleva.
Ofermod hade nog gjort ett bättre intro ifall Mika haft en mikrofon också, han hördes inte riktigt där han stod och "svarade" på mässan.
Eftersom vi nyligen sett Dying Fetus, funkade det bra att höra dem lite grann i bakgrunden, men några låtar med Sarke blev det i alla fall, riktigt bra, skall kollas upp ordentligt nu.
Autopsy var så sjukt bra att en beskrivning är överflödig.
Lördag, dag sex
Denna dag visade den sig, solen! Äntligen! Lite värme mitt i all sörja!
Den torkade tyvärr inte upp tillräckligt mycket och leran blev om möjligt ännu segare. Stod man på ett ställe i mer än tre minuter fastnade skorna en decimeter ner i leran, visst, leran har varit seg hela tiden och lite kvicksandig, men denna dag var värst.
Fast, det var ju sol!
Vi gick in lagom till Tribulaton. Mycket unga pojkar som gjorde ett bra gig.
Nästa vi faktiskt ansträngde oss att se lite av var Necrophagist, bra spelning, Aura Noir var riktigt bra. Av Napalm Death, Suffocation, Lock Up och Cannibal Corpse, var det faktiskt bara Suffo vi ansträngde oss för att se denna kväll, de andra har vi sett ett par tre gånger de senaste månaderna. Suffo var bra också.
Månegarm hördes tyvärr till backstage-campingen och var verkligen sämst.
Spelfel, falsksång och tråkmetal. USCH!
Reflektioner
Generellt kan nog sägas att akterna ansträngde sig lite extra, det märktes, eftersom folk faktiskt orkade vara kvar trots vädret och leran. Liknande upplevde jag på WOA 2005.
Alla verkade ge lite extra bara för att publiken skulle trivas. Fint tycker jag!
LineUpen var lysande, riktigt bra akter.
extreMMetal.se var där och förgyllde lite extra, hon gjorde en hjälteinsats och plåtade alla band. Mycket äransvärt! Att hon är go gör det hela ännu bättre.
Folket vi hängde med var underbara, de flesta vi stötte på var trevliga, här märktes i trängseln inte en suck av knuffa sig fram som folk gjorde på Sonisphere.
Människorna i vårt läger var underbara.
Party.San är en exakt perfekt festival, band- och åskådarmässigt.
Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder
Det regnade, regnade och regnade, och infarten till VIP-campen såg mer ut som ett floddelta än en väg.
Nåväl, Jag och Herr Myrkheimr checkade in oss och de andra körde in.
När vi kom fram till campingen tittade solen fram en liten stund, precis lagom lång stund för att vi skulle hinna slå upp tälten utan större drunkningstillbud. En hel kvart var det uppehåll, och vi alla fick upp våra tält i tid! Härligt!
Sen började det igen, regnet.
Nåväl, vi gjorde oss småklara och gick in och fick oss våra drycker, jag kaffe vilken jag hällde i min termosmugg och Herr Myrkheimr fick sin första festivalöl.
Att herrarna från Avesta och Den Långe dök upp och förgyllde vår tillvaro gjorde inte det hela sämre. Mycket kompetenta partymänniskor.
Av torsdagens lineup, såg vi egentligen bara Watain, även om vi kollade lite på Merrimack, Devourment, Monstrosity och jag studerade några låtar med The Devils Blood för att förstå hypen med dem, men jag förstår inte. Det är OK stoner, men det finns högvis med andra band som är bättre. Övriga band var OK, Ketzer var tråkiga.
Vi gick runt på festivalområdet och kollade in shoppingen under Merrimack och Devourment - bra bakgrundsmusik.
Watain var bra, som förväntat.
Vi tillbringade mer tid backstage pga leran, men hann träffa gamla goda bekanta ute i leran, vilket var jätteroligt, även Eskilstunagänget från Eindhoven träffade vi på.
Fredag, dag fem
Regnet fortsatte, och så gjorde också vi. Festivala alltså.
LineUpen denna dag var mycket intressant, Autopsy skulle göra ett gig!
Vi vandrade in på området när Milking the Goatmachine började. När vi såg deras masker undrade vi om det verkligen kunde vara bra, men det var det, riktigt bra var det!
Vi travade runt lite vid merchtälten, hittade en del mat jag kunde äta (kors i taket!) och införskaffade regnkläder till mig, samt några tröjor och patchar - Taake och Autopsy såklart.
Nästa band vi ansträngde oss för att se var Demonical och Ofermod.
De andra hörde vi lite lagom av i bakgrunden, Origin från campingen (där festivalens bästa ljud var).
Demonical fick gå på långt tidigare pga att Ofermod hade problem med flyget.
Demonical gjorde ett asbra gig, mycket skönt att uppleva.
Ofermod hade nog gjort ett bättre intro ifall Mika haft en mikrofon också, han hördes inte riktigt där han stod och "svarade" på mässan.
Eftersom vi nyligen sett Dying Fetus, funkade det bra att höra dem lite grann i bakgrunden, men några låtar med Sarke blev det i alla fall, riktigt bra, skall kollas upp ordentligt nu.
Autopsy var så sjukt bra att en beskrivning är överflödig.
Lördag, dag sex
Denna dag visade den sig, solen! Äntligen! Lite värme mitt i all sörja!
Den torkade tyvärr inte upp tillräckligt mycket och leran blev om möjligt ännu segare. Stod man på ett ställe i mer än tre minuter fastnade skorna en decimeter ner i leran, visst, leran har varit seg hela tiden och lite kvicksandig, men denna dag var värst.
Fast, det var ju sol!
Vi gick in lagom till Tribulaton. Mycket unga pojkar som gjorde ett bra gig.
Nästa vi faktiskt ansträngde oss att se lite av var Necrophagist, bra spelning, Aura Noir var riktigt bra. Av Napalm Death, Suffocation, Lock Up och Cannibal Corpse, var det faktiskt bara Suffo vi ansträngde oss för att se denna kväll, de andra har vi sett ett par tre gånger de senaste månaderna. Suffo var bra också.
Månegarm hördes tyvärr till backstage-campingen och var verkligen sämst.
Spelfel, falsksång och tråkmetal. USCH!
Reflektioner
Generellt kan nog sägas att akterna ansträngde sig lite extra, det märktes, eftersom folk faktiskt orkade vara kvar trots vädret och leran. Liknande upplevde jag på WOA 2005.
Alla verkade ge lite extra bara för att publiken skulle trivas. Fint tycker jag!
LineUpen var lysande, riktigt bra akter.
extreMMetal.se var där och förgyllde lite extra, hon gjorde en hjälteinsats och plåtade alla band. Mycket äransvärt! Att hon är go gör det hela ännu bättre.
Folket vi hängde med var underbara, de flesta vi stötte på var trevliga, här märktes i trängseln inte en suck av knuffa sig fram som folk gjorde på Sonisphere.
Människorna i vårt läger var underbara.
Party.San är en exakt perfekt festival, band- och åskådarmässigt.
Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder
onsdag 18 augusti 2010
Inför roadtripen till Tyskland
Semestern var ganska strukturerat uppstyrd samt kaotisk.
Inför resan
Landade lite på lantstället och bevattnades å det grövsta av Sonisphere.
Stugan
Vi hade bestämt oss för att vi skulle fara ut på landet för att skrapa och måla huset, men det gick inget vidare då det fick för sig att regna.
Vi tog istället en promenad med Nisse och Söta svägerskan och umgicks med söta mamma.
Morgonen efter var det mest fuktigt så då var det heller ingen idé att skrapa och måla, vilket gjorde att vi tog tag i trädgården istället.
Mycket roligt, intensivt, muskler vi inte vi hade fick arbeta, men det blev ganska fint och Söta mor blev glad. Nisse hade under tiden världshistoriens största överskott på energi och tyckte vi skulle leka med honom med häcksaxar och annat i högsta hugg. Söt och totalt överenergisk jycke.
Sonisphere
Jag gav som tidigare nämnt mina bröder en varsin Sonispherebiljett i julklapp, och de kom ner med hundar och bodde hos en moster. På fredagen, efter att vi mött upp Den Långe och Guten för att byta biljetterna till armband, gick vi till KGB, där Kioskface höll hov, eller skulle hålla hov, och käkade och umgicks i några timmar. Vi orkade inte fara ut till Hjorthagen för att kolla Iron Maiden spela boll. Kioskface dök upp som från ingenstans runt åtta och då gick vi självklart ner i källaren där Iron Maiden spelades tills det stängde.
Mötte även Skógurálfur och Schweizizskan. Mycket trevlig kväll, den äldre av mina älskade bröder trivdes som fisken i vattnet och hade en finfin kväll.
Jag började närma mig somnastadiet och tog mina bröder under varsin arm oc for hem, vilket enligt den yngre var i grevens tid. Den äldre var lite glad i hatten, uppenbarligen. Inte bra att vara väck första gången man är ute på egen hand i storstan.
Älskade Herr Myrkheimr stannade kvar en stund, eftersom han var i andra andningen.
Festivalen då
Den Långe och bröderna kom hit, och de delade Number of the Beast-öl med älskling.
Det var ganska mycket regn så jag plockade med mig regnponchos till ena brodern och älskling, den yngre hade självmant plockat med sig en egen, bröderna och en regntät jacka till mig.
Väl framme på plats, mötte vi Målerskan med broder. Trevligt.
Vi gick till området, kom in och hann se lite Anthrax innan regnet kom. Bröderna stod långt fram både under Anthrax och Slayer, jag och Den Långe hängde längre bak och Herr Myrkheimr tillbringade tid med Målerskan och hennes bror, andra vänner och bekanta i ölområdena.
Jag gjorde ett försök där inne, men folk är ju för bövelen utvecklingsstörda!
Går rakt in i en, även om man står på sidan. Jag blev förbannad och gick.
Fortsatte hänga med den långe, fick min regnjacka och en kram av älskling, som gick tillbaka in i de underdimensionerade öltälten som dessutom tog överpriser på allt.
Underdimensionerat med överpriser är nog ledordet för Sonisphere verkar det. På tok för mycket folk på för liten yta med för få merchstånd, matstånd med för höga priser och ohygienisk mathantering. Maten var asdyr och dålig dessutom.
Slayer och Anthrax gjorde bra shower, Iggy Pop och Alice Cooper såg vi på avstånd, och plötsligt fick jag mess från älskling att han satt på tunnelbanan efter messande fram och tillbaka om att vi skulle ses samt att jag, mina bröder och Den Långe ville hem.
Bröderna resonerade att det inte var värt lunginflammation att vara kvar på Maiden - dem hinnner man se vid nästa tillfälle.
Det positiva med allt vatten var att vi kom på att en extra presenning, lite regnkläder och extra insmörjning av kängor skulle vara bra att ha med. Sagt och gjort, efter en lång varm dusch, packade vi ner detta i tillägg till allt annat vi packat dagen innan.
Det var också skönt att hänga med bröderna och Den Långe.
Vatten är bra för växtligheten
Inför resan
Landade lite på lantstället och bevattnades å det grövsta av Sonisphere.
Stugan
Vi hade bestämt oss för att vi skulle fara ut på landet för att skrapa och måla huset, men det gick inget vidare då det fick för sig att regna.
Vi tog istället en promenad med Nisse och Söta svägerskan och umgicks med söta mamma.
Morgonen efter var det mest fuktigt så då var det heller ingen idé att skrapa och måla, vilket gjorde att vi tog tag i trädgården istället.
Mycket roligt, intensivt, muskler vi inte vi hade fick arbeta, men det blev ganska fint och Söta mor blev glad. Nisse hade under tiden världshistoriens största överskott på energi och tyckte vi skulle leka med honom med häcksaxar och annat i högsta hugg. Söt och totalt överenergisk jycke.
Sonisphere
Jag gav som tidigare nämnt mina bröder en varsin Sonispherebiljett i julklapp, och de kom ner med hundar och bodde hos en moster. På fredagen, efter att vi mött upp Den Långe och Guten för att byta biljetterna till armband, gick vi till KGB, där Kioskface höll hov, eller skulle hålla hov, och käkade och umgicks i några timmar. Vi orkade inte fara ut till Hjorthagen för att kolla Iron Maiden spela boll. Kioskface dök upp som från ingenstans runt åtta och då gick vi självklart ner i källaren där Iron Maiden spelades tills det stängde.
Mötte även Skógurálfur och Schweizizskan. Mycket trevlig kväll, den äldre av mina älskade bröder trivdes som fisken i vattnet och hade en finfin kväll.
Jag började närma mig somnastadiet och tog mina bröder under varsin arm oc for hem, vilket enligt den yngre var i grevens tid. Den äldre var lite glad i hatten, uppenbarligen. Inte bra att vara väck första gången man är ute på egen hand i storstan.
Älskade Herr Myrkheimr stannade kvar en stund, eftersom han var i andra andningen.
Festivalen då
Den Långe och bröderna kom hit, och de delade Number of the Beast-öl med älskling.
Det var ganska mycket regn så jag plockade med mig regnponchos till ena brodern och älskling, den yngre hade självmant plockat med sig en egen, bröderna och en regntät jacka till mig.
Väl framme på plats, mötte vi Målerskan med broder. Trevligt.
Vi gick till området, kom in och hann se lite Anthrax innan regnet kom. Bröderna stod långt fram både under Anthrax och Slayer, jag och Den Långe hängde längre bak och Herr Myrkheimr tillbringade tid med Målerskan och hennes bror, andra vänner och bekanta i ölområdena.
Jag gjorde ett försök där inne, men folk är ju för bövelen utvecklingsstörda!
Går rakt in i en, även om man står på sidan. Jag blev förbannad och gick.
Fortsatte hänga med den långe, fick min regnjacka och en kram av älskling, som gick tillbaka in i de underdimensionerade öltälten som dessutom tog överpriser på allt.
Underdimensionerat med överpriser är nog ledordet för Sonisphere verkar det. På tok för mycket folk på för liten yta med för få merchstånd, matstånd med för höga priser och ohygienisk mathantering. Maten var asdyr och dålig dessutom.
Slayer och Anthrax gjorde bra shower, Iggy Pop och Alice Cooper såg vi på avstånd, och plötsligt fick jag mess från älskling att han satt på tunnelbanan efter messande fram och tillbaka om att vi skulle ses samt att jag, mina bröder och Den Långe ville hem.
Bröderna resonerade att det inte var värt lunginflammation att vara kvar på Maiden - dem hinnner man se vid nästa tillfälle.
Det positiva med allt vatten var att vi kom på att en extra presenning, lite regnkläder och extra insmörjning av kängor skulle vara bra att ha med. Sagt och gjort, efter en lång varm dusch, packade vi ner detta i tillägg till allt annat vi packat dagen innan.
Det var också skönt att hänga med bröderna och Den Långe.
Vatten är bra för växtligheten
måndag 2 augusti 2010
Semestermåndagmorgon
Arla morgonstund
Vaknade strax före sju, varför kan man undra?
Vet inte om det är för att jag är så glad för att jag faktiskt är ledig idag, helt ledig utan större planer än att se till att älskade Herr Myrkheimr faktiskt ska få lägga vantarna på ett Iron Maiden-öl, eller för att vi har lite att förbereda och shoppa inför vår tiodagars Tysklandsresa, eller för att vi ska ut till stugan i några dagar, eller jag ser fram emot att hänga faktiskt spendera lite tid med min älskade?
En till kopp kaffe, sen sätter jag fart på sötlöken.
Kiosken
fick sig ett besök igår efter matchen, denna gång utökades skaran av två ystra medbajare, äntligen var det lite vackra gröna färger på den dolda terrassen som vanligtvis domineras av svart.
Just ja, vi vann :)
I saw French people där också, och en britt. Skönt att de närvarande med.
Cykeltur?
Kanske jag lyckas få med Herr Myrkheimr på cykeltur bortöver Stureby. Dags att besöka Snickeridamen. Längesen nu, och orsaken är faktiskt katterna. Extremt allergena. Typiskt.
Just ja
Gårdagen var dagen för eventuellt missade flighter och missade tåg. M blandade samman tågtider, och tyskorna höll på missa tåget på grund av Skansen.
Enjoy!
Vaknade strax före sju, varför kan man undra?
Vet inte om det är för att jag är så glad för att jag faktiskt är ledig idag, helt ledig utan större planer än att se till att älskade Herr Myrkheimr faktiskt ska få lägga vantarna på ett Iron Maiden-öl, eller för att vi har lite att förbereda och shoppa inför vår tiodagars Tysklandsresa, eller för att vi ska ut till stugan i några dagar, eller jag ser fram emot att hänga faktiskt spendera lite tid med min älskade?
En till kopp kaffe, sen sätter jag fart på sötlöken.
Kiosken
fick sig ett besök igår efter matchen, denna gång utökades skaran av två ystra medbajare, äntligen var det lite vackra gröna färger på den dolda terrassen som vanligtvis domineras av svart.
Just ja, vi vann :)
I saw French people där också, och en britt. Skönt att de närvarande med.
Cykeltur?
Kanske jag lyckas få med Herr Myrkheimr på cykeltur bortöver Stureby. Dags att besöka Snickeridamen. Längesen nu, och orsaken är faktiskt katterna. Extremt allergena. Typiskt.
Just ja
Gårdagen var dagen för eventuellt missade flighter och missade tåg. M blandade samman tågtider, och tyskorna höll på missa tåget på grund av Skansen.
Enjoy!
Etiketter:
Den Långe,
French People,
Glädje,
Hammarby,
Herr Myrkheimr,
Kaffe,
Kioskface,
Kärlek,
M,
Semester,
Snickeridamen
torsdag 15 juli 2010
Småsaker
Småsaker som kanske inte är så små ändå
En liten gåva från en kollega, ett vänligt ord från en vän, en varm blick från älskling kan ge lite tillfällig lättnad från sorgsamheter och smärtor.
Fick en liten fin tavla med en fin tanke "En av livets hemligheter: Det ordnar sig" har hjälpt mig genom dagarna nu. Vad sorgsamheter och smärtor handlar om ids jag inte ens prata om, men allt är fortfarande Magiskt i Tårtan, ifall nån misstänkte motsatsen.
Sy
Sydde färdigt min Immo-väska för ett tag sen. Oj vilken tid det tog, ca åtta timmar, handduksstygn genom tjock canvas och tjock patch. Mina fingrar var ihåliga eftersom fingerborgen sprätte plastbitar helt hysteriskt och jag var rädd att den skulle krascha helt.
Manikyr
Sötaste svägerskan och jag har länge försökt boka tid för manikyr och nu lyckades vi!
Hon valde ett tokrosa nagellack som passade henne alldeles lysande och jag valde ett grönt som jag blev alldeles kär i. Fint blev det!
Damen som la min manikyr var inte helt nöjd med mina fingertoppar och ihåliga naglar, men såg varför och tyckte de var OK trots det (tyg torkar ut).
Magtrakten
Japp, den har protesterat en del, den där magen, och jag fick 48 timmars karens.
Triptykon
Var fantastiska! Precis som det mesta i och vid klockorna.
Pannkakan
Såg till att vi hade det bra allihop, både Redtop, Revisorn, Hjärnskrynklarn, Herr Myrkheimr och jag.
Det var alltför längesen vi sågs, men nu. Oj, vad bra hon är!
Värmen
ÄNTLIGEN är den här! Som jag har saknat den! Jag njuter av tillvaron just nu! Perfekt temperatur är det.
Yard
Var som vanligt bra. Mysigaste festivalen ever! En riktigt fin hyllning till hädangångne Dio upplevdes där också.
Håret
Har blivit tuktat, fått ny färg och en pinne. Dags att gå över Herr Myrkheimrs barr nu tror jag bestämt.
Turister
Är inte så smarta, men rätt korkade.
Exemplet från idag är ganska talande:
-"Äskus mi, då jå nåou väl aj kän fajn månni ässäjnsh"
Den Långe och Kioskface
Har varit bra vänner, som vanligt. Magikeren är tillbaka - fortfarande glad över det!
Shopping
Har det blivit en del, kläder, skivor, bok samt en provdocka, en sån med rattar, ja alltså inte pattar, utan inställningsrattar. ÄNTLIGEN kan jag sy på riktigt, den ska bara monteras.
Odlingarna
Det växer så det knakar, paprikorna börjar blomma, och rosorna har drabbats av bladlöss som jag åtgärdade idag (och inte de fega spindlarna).
Det var väl det.
Kom ihåg att allt ordnar sig.
En liten gåva från en kollega, ett vänligt ord från en vän, en varm blick från älskling kan ge lite tillfällig lättnad från sorgsamheter och smärtor.
Fick en liten fin tavla med en fin tanke "En av livets hemligheter: Det ordnar sig" har hjälpt mig genom dagarna nu. Vad sorgsamheter och smärtor handlar om ids jag inte ens prata om, men allt är fortfarande Magiskt i Tårtan, ifall nån misstänkte motsatsen.
Sy
Sydde färdigt min Immo-väska för ett tag sen. Oj vilken tid det tog, ca åtta timmar, handduksstygn genom tjock canvas och tjock patch. Mina fingrar var ihåliga eftersom fingerborgen sprätte plastbitar helt hysteriskt och jag var rädd att den skulle krascha helt.
Manikyr
Sötaste svägerskan och jag har länge försökt boka tid för manikyr och nu lyckades vi!
Hon valde ett tokrosa nagellack som passade henne alldeles lysande och jag valde ett grönt som jag blev alldeles kär i. Fint blev det!
Damen som la min manikyr var inte helt nöjd med mina fingertoppar och ihåliga naglar, men såg varför och tyckte de var OK trots det (tyg torkar ut).
Magtrakten
Japp, den har protesterat en del, den där magen, och jag fick 48 timmars karens.
Triptykon
Var fantastiska! Precis som det mesta i och vid klockorna.
Pannkakan
Såg till att vi hade det bra allihop, både Redtop, Revisorn, Hjärnskrynklarn, Herr Myrkheimr och jag.
Det var alltför längesen vi sågs, men nu. Oj, vad bra hon är!
Värmen
ÄNTLIGEN är den här! Som jag har saknat den! Jag njuter av tillvaron just nu! Perfekt temperatur är det.
Yard
Var som vanligt bra. Mysigaste festivalen ever! En riktigt fin hyllning till hädangångne Dio upplevdes där också.
Håret
Har blivit tuktat, fått ny färg och en pinne. Dags att gå över Herr Myrkheimrs barr nu tror jag bestämt.
Turister
Är inte så smarta, men rätt korkade.
Exemplet från idag är ganska talande:
-"Äskus mi, då jå nåou väl aj kän fajn månni ässäjnsh"
-"No"
Kackel på lokalt östasiatiskt språk uppblandat med svenska turisterna emellan, sen långsamt och lite högre:
-"DÅ JÅ NÅ VÄL AJ KÄN FAJN MÅNNI ÄSSÄÄJNSCH"
...-"No, I still do not know where you can find money exchange, I am sorry"
Den Långe och Kioskface
Har varit bra vänner, som vanligt. Magikeren är tillbaka - fortfarande glad över det!
Shopping
Har det blivit en del, kläder, skivor, bok samt en provdocka, en sån med rattar, ja alltså inte pattar, utan inställningsrattar. ÄNTLIGEN kan jag sy på riktigt, den ska bara monteras.
Odlingarna
Det växer så det knakar, paprikorna börjar blomma, och rosorna har drabbats av bladlöss som jag åtgärdade idag (och inte de fega spindlarna).
Det var väl det.
Kom ihåg att allt ordnar sig.
onsdag 30 juni 2010
Jordgubbstjuvar!
Skrivklåda, kioskhäng, matförgiftning och shopping
Skrivklåda
Tydligen lider jag av nån slags skrivklåda idag, så jag har delat upp inläggen för att de inte ska bli kilometerlånga och för att de som inte vill läsa om fotboll, ska slippa läsa om det.
Jordgubbstjuvar!
Det är ett faktum, jag har jordgubbstjuvar.
Shopping och matförgiftning
Lite för spännande blir det ibland efter man ätit mat.
Hade haft majs i kylen för länge och drabbades av matförgiftning. Jättekul. Inte. Hela första semesterdagen gick åt att ockupera wc.
Herr Myrkheimr var underbar och tog hand om mig.
Igår var det över. Tror jag botade det heöla med en balja kaffe. Eller så sköljdes bakterierna bort, så jag kunde få i mig lite vitt bröd framåt kvällen.
Tisdagmorgon inmundigades försiktigt en liten tallrik gröt och kaffe, för att så fara in till stan, denna årets varmaste dag.
Herr Myrkheimr ville shoppa!
Shopping blev det, först en liten blåbärssoppa, så ett besök till Folckers på Mariatorget för inköp av gardinattiraljer.
Herr tofsaffärssinnehavare var mycket bestämd på att tygerna skulle tas med för att vi skulle få exakt rätt svart. Jahapp, åter den andra augusti istället då. Mycket bra inställning.
Efter Folckers, tog vi en promenad till Blue Fox, där ett patronbälte införskaffades och Den Långe anslöt.
Sen blev det dags för jeans.
Ojoj, morgonen började med att jag provade ett par mörkblå hemma som "sitter asbra bak, men krockkudden fram kanske inte är så hot". Enig. Träna? Eh...
Provade två par jeans av olika storlekar, men värmen gjorde att byxorna liksom inte ville åka upp på benen. Fick köpa två par till mig och ett par till Herr Myrkheimr - hans passade ju omedelbart. Typiskt.
Väl hemma, då jag var lite svalare, satt det mindre paret asbra.
Shoppingen fortsatte och jag köpte en provdocka - äntligen! att ha vid symaskinen. ÄNTLIGEN slipper jag vara en levande voodoodocka!
Den anländer hemmet nästa vecka.
Så uträttade vi lite småärenden, och hamnade tillslut på Mosebacke för lite
Kioskfacehäng
Hanns också med under gårdagen. Att de dövas riksförbund skulle ha konsert gjorde det hela lite besvärligt, då de soundcheckade precis utanför och vi fick flytta oss. Vi började med att vara tre, men när vi drog var vi nog närmare dussinet.
Fantastiskt trevligt.
Tydligen lider jag av nån slags skrivklåda idag, så jag har delat upp inläggen för att de inte ska bli kilometerlånga och för att de som inte vill läsa om fotboll, ska slippa läsa om det.
Jordgubbstjuvar!
Det är ett faktum, jag har jordgubbstjuvar.
Såg fram emot att äta en gubbe som mognat både länge och väl, och möttes av denna: | |
| Nu blir de inburade | så de får frodas i lugn och ro |
![]() | |
| Rosorna | |
|---|---|
Närbilder | |
Shopping och matförgiftning
Lite för spännande blir det ibland efter man ätit mat.
Hade haft majs i kylen för länge och drabbades av matförgiftning. Jättekul. Inte. Hela första semesterdagen gick åt att ockupera wc.
Herr Myrkheimr var underbar och tog hand om mig.
Igår var det över. Tror jag botade det heöla med en balja kaffe. Eller så sköljdes bakterierna bort, så jag kunde få i mig lite vitt bröd framåt kvällen.
Tisdagmorgon inmundigades försiktigt en liten tallrik gröt och kaffe, för att så fara in till stan, denna årets varmaste dag.
Herr Myrkheimr ville shoppa!
Shopping blev det, först en liten blåbärssoppa, så ett besök till Folckers på Mariatorget för inköp av gardinattiraljer.
Herr tofsaffärssinnehavare var mycket bestämd på att tygerna skulle tas med för att vi skulle få exakt rätt svart. Jahapp, åter den andra augusti istället då. Mycket bra inställning.
Efter Folckers, tog vi en promenad till Blue Fox, där ett patronbälte införskaffades och Den Långe anslöt.
Sen blev det dags för jeans.
Ojoj, morgonen började med att jag provade ett par mörkblå hemma som "sitter asbra bak, men krockkudden fram kanske inte är så hot". Enig. Träna? Eh...
Provade två par jeans av olika storlekar, men värmen gjorde att byxorna liksom inte ville åka upp på benen. Fick köpa två par till mig och ett par till Herr Myrkheimr - hans passade ju omedelbart. Typiskt.
Väl hemma, då jag var lite svalare, satt det mindre paret asbra.
Shoppingen fortsatte och jag köpte en provdocka - äntligen! att ha vid symaskinen. ÄNTLIGEN slipper jag vara en levande voodoodocka!
Den anländer hemmet nästa vecka.
Så uträttade vi lite småärenden, och hamnade tillslut på Mosebacke för lite
Kioskfacehäng
Hanns också med under gårdagen. Att de dövas riksförbund skulle ha konsert gjorde det hela lite besvärligt, då de soundcheckade precis utanför och vi fick flytta oss. Vi började med att vara tre, men när vi drog var vi nog närmare dussinet.
Fantastiskt trevligt.
Etiketter:
Balkong,
Den Långe,
Herr Myrkheimr,
Jordgubbar,
Shopping,
Sy
lördag 29 maj 2010
Lördag
Började dagen så tidigt att jag inte minns när vi gick upp.
Åt efter några timmar en mycket mysig brakfrukost, det vet jag i alla fall. Att den sen avslutades med en stordisk, storhandling och pantning och tvättstuga mellan varven, är lite som i ett töcken.
Mitt i alltihop ringde Den Långes mor och tackade för morsdags-blommorna, en bukett och två små fyrkantiga krukor med rosor. Skönt att göra nån så glad med så lite.
Fotboll
Ska på matchen i eftermiddag, vet inte ens vilka vi möter. Det jag vet är åtminstone att klubben är i kris, och jag på nåt mer vis än säsongskortet och medlemskortet måste komma på nåt sätt att stödja fotbollssektionen.
Kan vi ge bort Shaaban utan att det kostar oss nåt, tro?
Vädret gör ju sitt till för att man inte ska bli alltför sugen att gå. Regn och sol om vartannat, svettas eller frysa är frågan.
Jag far i alla fall dit, sen blir det nånstans i Magiska Tårtans omnejd jag kommer härbärgera mig, tillsammans med herr Myrkheimr.
Ser fram emot det.
Åt efter några timmar en mycket mysig brakfrukost, det vet jag i alla fall. Att den sen avslutades med en stordisk, storhandling och pantning och tvättstuga mellan varven, är lite som i ett töcken.
Mitt i alltihop ringde Den Långes mor och tackade för morsdags-blommorna, en bukett och två små fyrkantiga krukor med rosor. Skönt att göra nån så glad med så lite.
Fotboll
Ska på matchen i eftermiddag, vet inte ens vilka vi möter. Det jag vet är åtminstone att klubben är i kris, och jag på nåt mer vis än säsongskortet och medlemskortet måste komma på nåt sätt att stödja fotbollssektionen.
Kan vi ge bort Shaaban utan att det kostar oss nåt, tro?
Vädret gör ju sitt till för att man inte ska bli alltför sugen att gå. Regn och sol om vartannat, svettas eller frysa är frågan.
Jag far i alla fall dit, sen blir det nånstans i Magiska Tårtans omnejd jag kommer härbärgera mig, tillsammans med herr Myrkheimr.
Ser fram emot det.
Etiketter:
Bajen,
Den Långe,
Herr Myrkheimr,
Kaffe,
Lycka,
Längt,
Magiska Tårtan,
Mys
söndag 23 maj 2010
Trippelgig
Var under förra veckan på tre gig, dessa var av helt olika inriktning och de blir skildrade nedan. Det sista var jag dessutom dj på.
David Hofman-Bang & the Tennesse Trains
Tisdag 18e maj
Riktigt begåvade musiker som levererade country av hög klass på lilla Musslan i Vasastan. Bra känsla. Högt betyg. Ser gärna igen.
Det som drog ned var kackeldamerna som inte höll käften ett ögonblick under giget.
Klubb Nocturno presenterade:
Devian, Pagan Rites, Styggelse & Netherbird
Torsdag 20 maj
Jag blev tillfrågad att spela på detta gig, men eftersom det var på en torsdag och alltför mycket hänt i det sista, tackade jag nej, och sa att jag hellre köpte biljett vilket var rätt svårt.
Jag gillar att köpa biljetter i butik där det är omgående leverans. Internetköp utan leveransinfo undviks i det längsta.
Så till banden och giget.
Styggelse
Öpnnade på Nalen och påstods vara från Göteborg. Deras material var rätt inspirerat av det mesta som blivit hittar inom BM. Alltför inspirerat, på gränsen till plagiat, så inspirerat var det. Dessa unga män från Eskilstuna och Nässjö kan bli bra om de vågar lita lite på sig själva och repar mera.
Netherbird
Var lite för tillrättalagda och lite för oskitiga, visst det var bra låtar som representerade några olika BM-genres, men här behövs nog mer liveerfarenhet.
Pagan Rites
Jättebra, roliga och inspirerande. Ren ond glädje presenterades från denna kvartett. Lite Nifelheim-innan-Johan&Batte-känsla. Mycket nöjd att äntligen ha sett dem.
Simon är en massivt bra scenperson och lirade stjärten av alla uppträdande denna afton både med utstrålning, scennärvaro och spel.
Devian
Var väl ok. Den rena sursången på slutet fick oss att lämna stället. Mycket trevliga dock.
Klubb HellBar presenterade
DJ HellBe
med supportakter
Ofermod, Saturnalia Temple & Orcivus
på The Cave i Sundbyberg
Hanna och Micke som arrangerade detta har lite att kämpa med, vilker är läget: Sundbyberg känns lite avsides. Lokalerna är dock jättebra och nära t-bana och pendel, dessutom är ljudLudde är asbra att jobba med. HellBar
Att spela här är roligt och de är jättegoa.
Hade en riktigt bra kväll, tills deras husDJ fick för sig att han hade nåt att komma med. Jävla amatör. Ska jag spela där igen, får han fan hålla sig undan, och ge fan i att peta på skivspelaren och skivor när jag spelar.
Den enda jag litar på, förutom två erfarna DJs jag känner, är min älskade Herr Myrkheimr.
Det var roligt att träffa diverse goa gummor och gubbar, bl.a. skribenten bakom demonias blogg som är en riktigt bra tjej, LG, Den Långe, Den Bestämda, Målerskan, och tyskarna.
Till mina supportakter då
Orcivius
Var såpass bra BM att åtminstone jag, Herr Myrkheimr och Den Bestämda tyckte lika. Jag köpte två skivor. De borde kanske spela mer för att få scenvana, men de är på uppgång iallafall.
Saturnalia Temple
Var groovy och asbra, helt min bag. Stoner/Doom är tydligen genren, presenterades som obskyr, okult doom, vilket stämmer.
Den skiva som fanns på plats blev inköpt.
Ofermod
Hade lite speciella önskemål angående intro, mellanlåtarna och outro, och det fick de. Tibetanska chantande munkar med strupsång och plingplong - bra skiva - den vill jag ha!
De öppnade, precis som Sunn O)), och sedermera Mayhem, med att gå in på scen i munkkåpor, läsandes från en bok. Riktigt bra start, som bådade ett ont uppträdande.
Munkarna klev av, och stannade gjorde Mika, och sen klev de övriga på. Det funkade väl, en del låtar var bättre än andra, allrahelst de i andra halvan, men jag hade förväntat mig mer av ett band jag hört demos av sen 2004.
Spektakulärt var det iallafall, och nån som förolämpade Mika högt och ljudligt utan ingripande från vakt, resulterade i en spark i trynet. Förolämpningen var på finska, och jag tror inte vakten kunde språket.
Roligast att titta på var faktiskt cat-figthen mellan Mikas dam och ett par småflickor i publiken.
David Hofman-Bang & the Tennesse Trains
Tisdag 18e maj
Riktigt begåvade musiker som levererade country av hög klass på lilla Musslan i Vasastan. Bra känsla. Högt betyg. Ser gärna igen.
Det som drog ned var kackeldamerna som inte höll käften ett ögonblick under giget.
Klubb Nocturno presenterade:
Devian, Pagan Rites, Styggelse & Netherbird
Torsdag 20 maj
Jag blev tillfrågad att spela på detta gig, men eftersom det var på en torsdag och alltför mycket hänt i det sista, tackade jag nej, och sa att jag hellre köpte biljett vilket var rätt svårt.
Jag gillar att köpa biljetter i butik där det är omgående leverans. Internetköp utan leveransinfo undviks i det längsta.
Så till banden och giget.
Styggelse
Öpnnade på Nalen och påstods vara från Göteborg. Deras material var rätt inspirerat av det mesta som blivit hittar inom BM. Alltför inspirerat, på gränsen till plagiat, så inspirerat var det. Dessa unga män från Eskilstuna och Nässjö kan bli bra om de vågar lita lite på sig själva och repar mera.
Netherbird
Var lite för tillrättalagda och lite för oskitiga, visst det var bra låtar som representerade några olika BM-genres, men här behövs nog mer liveerfarenhet.
Pagan Rites
Jättebra, roliga och inspirerande. Ren ond glädje presenterades från denna kvartett. Lite Nifelheim-innan-Johan&Batte-känsla. Mycket nöjd att äntligen ha sett dem.
Simon är en massivt bra scenperson och lirade stjärten av alla uppträdande denna afton både med utstrålning, scennärvaro och spel.
DevianVar väl ok. Den rena sursången på slutet fick oss att lämna stället. Mycket trevliga dock.
Klubb HellBar presenterade
DJ HellBe
med supportakter
Ofermod, Saturnalia Temple & Orcivus
på The Cave i Sundbyberg
Hanna och Micke som arrangerade detta har lite att kämpa med, vilker är läget: Sundbyberg känns lite avsides. Lokalerna är dock jättebra och nära t-bana och pendel, dessutom är ljudLudde är asbra att jobba med. HellBar
Att spela här är roligt och de är jättegoa.
Hade en riktigt bra kväll, tills deras husDJ fick för sig att han hade nåt att komma med. Jävla amatör. Ska jag spela där igen, får han fan hålla sig undan, och ge fan i att peta på skivspelaren och skivor när jag spelar.
Den enda jag litar på, förutom två erfarna DJs jag känner, är min älskade Herr Myrkheimr.
Det var roligt att träffa diverse goa gummor och gubbar, bl.a. skribenten bakom demonias blogg som är en riktigt bra tjej, LG, Den Långe, Den Bestämda, Målerskan, och tyskarna.
Till mina supportakter då
Orcivius
Var såpass bra BM att åtminstone jag, Herr Myrkheimr och Den Bestämda tyckte lika. Jag köpte två skivor. De borde kanske spela mer för att få scenvana, men de är på uppgång iallafall.
Saturnalia Temple
Var groovy och asbra, helt min bag. Stoner/Doom är tydligen genren, presenterades som obskyr, okult doom, vilket stämmer.
Den skiva som fanns på plats blev inköpt.
Ofermod
Hade lite speciella önskemål angående intro, mellanlåtarna och outro, och det fick de. Tibetanska chantande munkar med strupsång och plingplong - bra skiva - den vill jag ha!
De öppnade, precis som Sunn O)), och sedermera Mayhem, med att gå in på scen i munkkåpor, läsandes från en bok. Riktigt bra start, som bådade ett ont uppträdande.
Munkarna klev av, och stannade gjorde Mika, och sen klev de övriga på. Det funkade väl, en del låtar var bättre än andra, allrahelst de i andra halvan, men jag hade förväntat mig mer av ett band jag hört demos av sen 2004.
Spektakulärt var det iallafall, och nån som förolämpade Mika högt och ljudligt utan ingripande från vakt, resulterade i en spark i trynet. Förolämpningen var på finska, och jag tror inte vakten kunde språket.
Roligast att titta på var faktiskt cat-figthen mellan Mikas dam och ett par småflickor i publiken.
Etiketter:
Den Bestämda,
Den Långe,
DJ,
Herr Myrkheimr,
Målerskan,
Skivor,
Spelning
söndag 16 maj 2010
Fru Myrkheimr är inte alltid Pippi Långstrump
Som sagt, Fru Myrkheimr är inte alltid Pippi Långstrump, även om hon tycks tro det.
Smärta
Vaknade upp med otroliga smärtor i lederna idag, oftast orsakat av väderomslag, någon form av stress eller liknande.
Gårdagens härliga dag med allt vad man kan begära av sol, värme och mys som kan kopplas till sommaren gjorde att jag för en stund glömde allt vad gäller denna åkomma.
I natt vid hemgång, började ana vad som skulle komma under dagen, men valde att förtränga det, eftersom vi skulle ta en promenad hem, med kärra och allt.
Idag fick jag igen för denna glömska
Värken gör att jag knappt klarar lyfta en kaffekopp, skära en stackars körsbärstomat och än mindre bre en macka (heter det verkligen "bre", är inte "breda" mer korrekt förresten?).
Att inte klara av så enkla saker som att öppna kaffetermosen, lyfta en mjölkkartong eller knäppa byxorna, gör Pippi Långstrump helt utslagen emotionellt, och självklart, fysiskt. Jag vill verkligen inte ha så ont. Det smärtar till och med att hamra på tangentbordet. Jag känner mig sjukt otillräcklig, och tar till lipen, och är totalt beroende av andra.
Som tur är är Herr Myrkheimr en ängel och tycker jag är jollig, som blir så förtvivlad för att jag inte kan själv, - han är ju där och tar hand om mig, så då behöver jag inte vara ledsen.
Smärtgräns
Grejen är att min smärtgräns ligger rätt högt, iallafall enligt de som kan sånt, som menar att jag egentligen borde ha mer ont än jag har. Det fina i kråksången är att den medicin som eveentuellt skulle kunna hjälpa mig, gör att min kista skulle bryta ihop totalt, och min läkare sa att de smärtor jag har i lederna inte uppvägs mot de bieffekter ledmedicinen skulle ha på magen.
Slutsats - jag får stå ut.
Hårdhudad
Eptitetet Pippi Långstrump kan också appliceras på det där med känslobiten. Hårdhudad med andra ord.
Jag griner inte. Eller jag gjorde det inte tidigare, innan jag tillät mig att känna, vilket två mycket fina människor lärt mig att man faktiskt får. Jag var som en känslomässig teflonpanna tidigare. Numera är jag visst inte det, även om det tar emot att faktiskt släppa fram de där känslorna. Det känns fortfarande som en personlig förlust att grina. Det gör lika ont som orsaken till gråtet.
Händelser det sista året gör att jag är jollig just nu.
Tack Herr Myrkheimr och Den Långe för att ni finns.
Smärta
Vaknade upp med otroliga smärtor i lederna idag, oftast orsakat av väderomslag, någon form av stress eller liknande.
Gårdagens härliga dag med allt vad man kan begära av sol, värme och mys som kan kopplas till sommaren gjorde att jag för en stund glömde allt vad gäller denna åkomma.
I natt vid hemgång, började ana vad som skulle komma under dagen, men valde att förtränga det, eftersom vi skulle ta en promenad hem, med kärra och allt.
Idag fick jag igen för denna glömska
Värken gör att jag knappt klarar lyfta en kaffekopp, skära en stackars körsbärstomat och än mindre bre en macka (heter det verkligen "bre", är inte "breda" mer korrekt förresten?).
Att inte klara av så enkla saker som att öppna kaffetermosen, lyfta en mjölkkartong eller knäppa byxorna, gör Pippi Långstrump helt utslagen emotionellt, och självklart, fysiskt. Jag vill verkligen inte ha så ont. Det smärtar till och med att hamra på tangentbordet. Jag känner mig sjukt otillräcklig, och tar till lipen, och är totalt beroende av andra.
Som tur är är Herr Myrkheimr en ängel och tycker jag är jollig, som blir så förtvivlad för att jag inte kan själv, - han är ju där och tar hand om mig, så då behöver jag inte vara ledsen.
Smärtgräns
Grejen är att min smärtgräns ligger rätt högt, iallafall enligt de som kan sånt, som menar att jag egentligen borde ha mer ont än jag har. Det fina i kråksången är att den medicin som eveentuellt skulle kunna hjälpa mig, gör att min kista skulle bryta ihop totalt, och min läkare sa att de smärtor jag har i lederna inte uppvägs mot de bieffekter ledmedicinen skulle ha på magen.
Slutsats - jag får stå ut.
Hårdhudad
Eptitetet Pippi Långstrump kan också appliceras på det där med känslobiten. Hårdhudad med andra ord.
Jag griner inte. Eller jag gjorde det inte tidigare, innan jag tillät mig att känna, vilket två mycket fina människor lärt mig att man faktiskt får. Jag var som en känslomässig teflonpanna tidigare. Numera är jag visst inte det, även om det tar emot att faktiskt släppa fram de där känslorna. Det känns fortfarande som en personlig förlust att grina. Det gör lika ont som orsaken till gråtet.
Händelser det sista året gör att jag är jollig just nu.
Tack Herr Myrkheimr och Den Långe för att ni finns.
Etiketter:
Den Långe,
Herr Myrkheimr,
Pippi Långstrump,
Smärta
torsdag 25 mars 2010
Semester, Oslo, nära, Inferno, älskling
Äntligen semester
Det har varit ett långt och intensivt år, senaste vinterhalvåret har varit extremt. Död, hög arbetsbelastning, begravningar och bouppteckningar blandat med hög arbetsbelastning har sugit massor med must ur mig.
Herr Myrkheimr och jag har inte haft ledigt tillsammans eller fått rått om varandra alldeles själva och njuta av varandra. Äntligen får vi göra det.
Oslo
Det är mitt andra hem, jag mår bra av Oslo och trivs där och längtar dit när jag inte är där. Det är vackert, lagom stort, trivsamt och har världens bästa musikscen. Jag har haft några av mina bästa år i livet där, Oslo och människorna jag hade runt mig har bidragit till den jag är idag. Några av dem har jag runt mig fortfarande, varav två är mina närmaste vänner - den där långa (med familj), och en av mina bästaste väninnor - hon bor i Oslo.
Hon är en fantastisk människa som såg till att jag kom in i Oslo väldigt bra när jag flyttade dit, hon tog mig under sina vingar när jag blev hemlös pga en brand, hon lärde mig den mest fantastiska svorskan som finns.
Fantastisk kvinna som inte förstår vilken stor människa hon är.
Den där långa är en trygg bror och bästa vän, vis och barnslig, varm och cool. Pålitlig.
De är sällsynta de två, och jag är glad att jag har äran att vara vän till dem.
Inferno
Världens bästa inomhusfestival.
Älskling
Åren innan älskling var inte en bråkdel av vad det är idag. Herr Myrkheimr gör mitt liv fullt.
Längtar tills vi får vara vi och alldeles ensamma och jag får visa honom lite av min historia. vi behöver det. Ta hand om varandra och njuta av varandras sällskap.
Det har varit ett långt och intensivt år, senaste vinterhalvåret har varit extremt. Död, hög arbetsbelastning, begravningar och bouppteckningar blandat med hög arbetsbelastning har sugit massor med must ur mig.
Herr Myrkheimr och jag har inte haft ledigt tillsammans eller fått rått om varandra alldeles själva och njuta av varandra. Äntligen får vi göra det.
Oslo
Det är mitt andra hem, jag mår bra av Oslo och trivs där och längtar dit när jag inte är där. Det är vackert, lagom stort, trivsamt och har världens bästa musikscen. Jag har haft några av mina bästa år i livet där, Oslo och människorna jag hade runt mig har bidragit till den jag är idag. Några av dem har jag runt mig fortfarande, varav två är mina närmaste vänner - den där långa (med familj), och en av mina bästaste väninnor - hon bor i Oslo.
Hon är en fantastisk människa som såg till att jag kom in i Oslo väldigt bra när jag flyttade dit, hon tog mig under sina vingar när jag blev hemlös pga en brand, hon lärde mig den mest fantastiska svorskan som finns.
Fantastisk kvinna som inte förstår vilken stor människa hon är.
Den där långa är en trygg bror och bästa vän, vis och barnslig, varm och cool. Pålitlig.
De är sällsynta de två, och jag är glad att jag har äran att vara vän till dem.
Inferno
Världens bästa inomhusfestival.
Älskling
Åren innan älskling var inte en bråkdel av vad det är idag. Herr Myrkheimr gör mitt liv fullt.
Längtar tills vi får vara vi och alldeles ensamma och jag får visa honom lite av min historia. vi behöver det. Ta hand om varandra och njuta av varandras sällskap.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





