Musik

I afton är det dags för Kongh och Tribulation på Blod & Svärd, och jag ser fram emot att se Kongh igen, de var riktigt bra senast, och mina förhoppningar är att de når upp till det igen. Skall som vanligt besöka denna tillställning med Herr Myrkheimr, världens bästa och underbaraste.
Musik för mig är en upplevelse, om nåt är bra, flyr jag in i musiken och blir lite i en annan värld. Min flykt in i musiken är min drog. Eftersom jag inte intar sinnesförändrande medel, är detta min vila. Därför njuter jag av att ge denna flykt till mina åhörare, för jag önskar verkligen alla denna flykt in i fantasin, in i rötterna, till det primala. Det är det primala jag förväntar mig från Kongh ikväll. Hoppas det kommer, behöver fly lite. Det har varit väl stressigt i det sista med mycket, och att sova bort allt räcker inte.

För nån vecka sen spelade jag på Club Distortions femårsjubileum och hade en fantastisk kväll, förutom en liten, liten irriterande detalj, en människospillra som i sin enfald trodde sig veta nånting överhuvudtaget om klassisk hårdrock. Bimbon ifråga kom och frågade "kan du spela lite klassisk hårdrock?" mitt under Motörheads klassiska Overkill. Jag skakade lite på huvudet, men snäll som jag faktiskt är frågade jag vad hon menade, och svaret som bland annat innefattade Blind Guardian fick mig att fundera lite, svarade att "Javisst, Blind guardian tycker jag är jättebra, men jag har inget med mig idag, idag är det lite annat som gäller" varpå hon replikerade att hon ville höra "Manowar, asäsäsä, assäpt, lite som rockklassiker och bänndiit", och jag replikerade återigen att jag tyvärr inte har nåt soft med, men javisst, en manowar hade jag redan laddat.
Jag sa åt henne att hon borde skämmas som inte kände igen Motörhead, och att hon borde sätta sig och LYSSNA lite så kanske hon lärde sig nåt. Hon FÖRSTOD hon inte ens att Manowar, Hail & Kill spelades - det är väl en av de större hitsen?
Åter nån timme senare kom hon förbi, mitt under Metropolis och klagade på att det var dåligt. Min hjälte och beskyddare bad henne då gå hem.

Senare samma vecka besökte vi Rocks, där min stora förebild Dake spelade bara klassiker - åtminstone i min värld. Hade en finfin kväll.
Snart skall jag också servera låtar inne i hörnet där igen, undrar vad jag ska bjussa på?

Fram tills nu är det egentligen bara två Bimbos som klagat på min musik, en som inte kände igen Slayer och Maiden och frågade om jag nyss börjat spela, och hon puckot. kanske har märkt av dem enbart för att de varit så extremt påträngande?

Jaja, det är inte lätt att leda döva, blinda och musikointresserade människor som tror sig veta nåt.
Jag är inte expert, kalenderbitare eller speciellt "trVV", men jag spelar bara kvalité och bra, och spelar med glädje. Nu när jag fått en otroligt snygg sidekick, så hinner jag till och med ta en paus mellan låtarna.
Numera är det ännu roligare att spela!

Musik är en av grundstenarna i livet, musik är andas, äta och sova. Viktigt.